vidga sitt omdöme. Den eller de gemensamma föri j Inom nästan inga, under det att de i närvarande ö let för endast verkstadsegaren. inträda i tällan och rket och kunna af helt naturliga skäl sänka ned rbetspriserna så, att de kunna bestå täflan med ndra, äfven med utlandets industriidkare, med vilka de genom förut nämnda yrkesundervisning li i stånd att för öfrigt fullt mäta sig. Det är varje medborgares pligt att klart blicka ini dessa dens rörelser, på det att de ej må komma öfverumplande och nedbrytande, utan bli en sund och aturlig utveckling at gifna förhållanden. Sålunda kola dessa yrkestöreningar kunna bli en räddning ör våra handtverkerier, hvilka vissserligen skrida ramåt, men likväl i allmänhet ej hålla jemna steg hed de fordringar, som vår fria bandelslagstilting ställer på dem, hvaraf följden i nera hänsenden blifvit den, att konsumtionsbehofvet mer och aer tillfredsställes med alster utifrån och att vår pekulation tager denna riktning för omsättningen, stället för att den borde vara riktad på att mera främja den inhemska industrien, på samma gång ifvande arbete, bröd och bergning åt tusenden, py om nu heldre utvandra eller ock nödgas from(4 läpa ett ytterst bekymmersamt lif. Allt detta angifver, att offentlighetens män må1I te mer än någonsin fästa afseende vid de nya in-St resser, som sålunda strafva att göra sig gällande de ch hvilka framträda med anspråk, de der bli st ultmera berättigade, ju kraftigare de in: i det stora hela. i q ) Derför står ock härmed i nära samband arbe0 arerörelsens politiska del. 10 Det är en oförnekad sanning. att hela vår tids åt syftning är demokratisk och strä var till ett falllål ständigare erkännande, än förut, af personligheten, Å vt de menskliga rättigheterna. I ; Denna upplysta församling och vårt samhälles d. andra representanter samt innevånarne sjelfva ba vid skiljda tillfällen uttalat sina sympatier för äfi ven vårt lands utveckling på den väg, till hvilken stängslet för alltid bortryckes genom den af Göteborg med sådant jubel helsade nya riksdagsordningen. Efter dees antagande, tack vare i ej rioga Je mån just detta sambälles kraftiga ingripande, är 5 den stora män dens ställning till det a lmänna en annan ön förut, och då jvst den stora mängden utgöres af kroppsarbetarnes väldiga klass, har derNn med äfven en stor politisk makt öfveriiyttats srån andras skuldror på dessas. Det är redan nu gif-!re vet, att om arberarne ville allmänt bog d denna sin makt, skyme de på mänga stäl gifva det af rande utslaget. Det är tydligt, att å häri kan ligga ett belydelsefullt frö till svåra sociala k stormar och brytningar, om denna medvetenhet!af a rättigheter icke motsvaras af medvetande om skylli digheter; om denna mett icke uppbäres af en nypd lyst, utan af en okunnig m est jedes d af instinkter. Det är således för de andra klassernas, för samhällets, för hela landets säkerhet, som det tillhör de lyckligare lottade att på allt sätt söka att sprida upplysningens ljus ned bland !t masssorna. Detta har man ock länge insett i vår 4 stad, och hrr stadsfullmäktige ha sjelfva härå lem-a nat de vackraste vittnesbörd genom sin varma omsorg för våra folkskolor. Ir Men man skulle sväfva istor villfarelse, om man Ii, trodde sig hafva allt väl bestäldt. Då den unge! arbetaren utträdt ur folkskolan och inkommit i det i praktiska lifvet, blir hans första tid så uteslutande 1 upptagen med inhemtande at den nödiga fackkunskapen, som (skajl möjliggöra hans medborgerliga i existens, att han, såsom myndig man, snart nog t kan stå i besittning af betydande politiska rättigheter, utan att ega den kunskap i det allmännas angelägenheter, som är af nöden, för att han skall kunna till sin och det allmännas båtnad begagna dessa sina rättigheter. Det kan häri ligga en fara, för hvilken man ej får blunda, hvilken man tvärtom måste söka att förebygga. Arbetarne ha sjelfva insett detta, och det är för vårt folk hugnesamt att skåda, huru de med en ifver, hvilken är förtjent af allmärt erkännande, söka att komma i besittning af de kunska ön, som de behöfva. Så har Göteborgs Arbetareförenina öppet utsagt i en adress till andra söreningar inom vårt land: ,, Vi vilja och vi skola sträfva efter att upplysa vårt vetande, öfvertygade att vi dermed äfven kunna vinna det omdöme, som närmast utgör grundvalen för fria mäns sjelfständighet. Om vi ej vca, huru och hvarthån vi gå, kunna vi lätt töras i andras ledband mot ett mål, som är något helt annat, än det vi samlade efter, och hvilket ingalunda är förenligt med arbetarnes eget bästa. I våra föreningar ligga mäktiga krafter, hvilka kunna bli lika vådliga för samfundets utveckling i det goda och fäderneslandets säkerhet, som de, skridande lugnt och säkert sin rätta bana framåt, skola bli ej blott oss sjelfva, utan hela fosterlandet och — om vi vidga blicken för vår kelja öfver alla länder — den stora menskligheten till välsignelse.s — Medlet för denna upplysnings vinnande se arbetarne äfven i sammanslutningen, genom hvilken de komma i tillfalle att förskasta sig den undervisning i humanistiska och medborgerliga ämnen, hvilken skall vara ett complement till undervisningen i folkskolan och sålunda bli i ordets verkliga betydelse folkhögskolor, för så vidt l I dessa ha till ändamål att dana medborgare och så att äfven den mest kerhet, bereda marken inom tolket, utsträckta frihet blir förenlig med al likasom det är hvar och ens naturliga rätt. Jag har något omständligt framdragit d förhållanden, för att j. mina herrar, ej m ur sigte, af hvilken allmän och samhållsv tur den stora arbetarerörelsen är, på det j må sinna, att den sträcker sina förgren inom det sociala och politiska området, och således ej är en blott enskild, utan en allmän ange-. lägenhet. Då jag emellertid här redogjort för rörelsen i dess allmänlighet, har jag äfven till konturerna antydt Göteborgs Arbetareförenings sträfvanden. För dess tillryggalagda ban? redogör en under tö liden höst utgifven årsberättelse, hvilken här bifogas. Hvad framtiden angår, visar det sig af allt, att föreningen skall fast ansluta sig till ofvan angifna riktningar, och torde en kort framställning af, huru denna verksamhet ter sig vara lämpli Början har : jorts med grundandet af en undervisning, hvilken skall, då möjlighet dertill gifves i lämpliga lokaler, så utvidgas, att den, system t ordnad, blir af verkligt praktisk betydelse. Häri ingår språkundervisning mot den tänkb. afgift. Åf denna begagna sig framåtsträfva betare. Af undervisningsfondens möjliga öfve eller genom på annat sätt skaffade medel astadkommes en premiesumma. En (eller fiera) i spr ken kunnig och för yrkesskicklighet samt moralisk renhet ansedd arbetare utväljes och erhåller dessa medel såsom anslag för honom att i otlandets verkstäder och fabriker kunna fullända sig i sitt yrke, mot skyldighet för honom att vid återkomsten genom formlig undervisning, för hvilken han ersättes, bibringa sina yrkeskamrater de erfarenhetsrön han i utlandet gjort, medförand och teckningar, hvilka äro föreningens egendom, för att sålunda med tiden bilda ett ..De praktiska yrkenas Museuml. hvarest arbetarne kunna inhemta, hvad de behöfva i åskådningsväg. Åt kunniga och ordentliga arbetare lemnar Folkbanken understöd för utöfning af deras yrke, till hvilket de fått en teoretisk grund i Slöjdföreningens skola, hvilket de praktiskt inhemtat i läran och genom föreningens anordnada fackundervisning af kamrat eller lärare, och i afseende på hvilket de städse kunna genom tillhandahållna journaler, planscher och ritningar följa med sin tid och sin industrigrens utveckling, under det de samtidigt genom besök i bibliotek och lässalar höja sin själ och säljningslokalerna möjliggöra deras produkters billiga pris, emedan de sålunda befrias från en mängd utgifter, hvilka fördelas på många och bli derigestund trycka tungt på våra hand-xerkare. För eningen anordnar vid vissa tider utställningar för nya uppfinningar, modeller eller förbättringar, hvarigenom spekulationen, kapitalet kan sätta sig i 1 bindelse med arbetet och sjeltva arbetaren, i stälvinna erkännande för hvad han utförut. Sålunda kunna arbetarne få sina produkter i handeln; handeln kan bli i tillfälle att afyttra inhemska, billiga industrialster i stället för tremmande, och nya bergningstillfällen skua yppa sig samt sprida välsignelse i de lager af lefolkningen, der nu ofta missmod låter höra sig och ett eller annat pröfningsär är tillräckligt, för att ingifva oroande gar öfverallt tankar och vålla rubbningar i den lugna utvecklingen. Jag är detta sätt få se nytt välstånd lyckliggöra den s.k. lilla industriens idkare. Detta är ett mål, som bör eftersträfvas af alla och företrädesvis af denna fi samling, för så vidt den kan på något sätt deri ingripa. Jag vill derför ock hoppas, att hrr stadsfullmäktige skola nu, såsom förut, beredvilligt lemna det understöd, de kunna, åt Göteborgs Arbetareförening i dessa dess sträfvanden. Jag skulle likväl ej velat framställa denna begäran, om icke häri QHk2kt: hen A un. on art AF) förvissad om, att vårt samhälle skulle på