Staden och Länet. — Göteborgs Läraresällskap har i dagens blad infört en inbjudning till sföräldrar och målsmän, att bevista ett möte i läroverkets solennitetssal nästa Lördags afton, för deltagande i en diskussion om endervisningstimmarnes lämpligaste fördelning på dagen. Af de blitvande deltagarne i mötet beror, huruvida ytterligare sådana möten, med diskussion öfver uppställda frågor, skola komma att hållas. Detta steg från läraresällskapets sida är förtjent af allt erkännande. Man begynner i våra dagar alltmer högljudt klaga deröfver, att föräldrarne alltför handlöst lemna sina barn i den offentliga skoJans vård, utan att visa något intresse för huru barnen i skolan handledas och undervisas, hvaraf följden också blitvit, att den offentliga undervisningen kan ordnas genom reglementen från regeringen, efter samma schema för hela riket, utan att föräldrar eller målsmän hafva det minsta ord med i saken, och utan att de olika orternas serskilda förhållanden i minsta mån beaktas. Så hafva ock lärarne ansett sig vara skolans styresmän, frikallade från all annan ansvarighet än inför en eforus, som har kanske hvarken kraft eller håg att utöfva den behöriga uppsigten öfver de under honom ställda läroverk. Så kunna ock vid läraremöten satser drifvas, som inära en total glömska af att det dock är föräldrarne, som släppa till barnen, sin dyrbaraste egendom, till material för den bildning, som i skolan skall lemnas. Några allvarsamma ord i detta ämne hafva sednast förekommit i ,,Stockholmsposten, med anledning af rektor Siljeströms föreläsning ,,Om universitetsväsendet. Så yttrar ,,S. P.e: Skolan har inkräktat på ett område, som icke är hennes legitima; hon nöjer sig icke med att visa vägen till kunskap, utan tager liksom på entreprenad hela kunskapen, och bon dikterar gerna färdiggjorda opinioner. Men när man utpekar tillvaron af ett serskildt skolintresse och ogillar den ensidighet, hvarmed det uppträder, får man ej glömma att tadla den fega etterlåtenhet, hvarmed familjen uppgifvit fältet för eröfraren. När fördrarne, förströdde af nöjen eller upptagna af lefnadsomsorger, uppsäga all andlig gemenskap med sina barn, i det de handlöst kasta hela deras utveckling på skolan, är det ju ingenting oväntadt, Mt denna så att säga tar barnen med hull och År. En fortsättning af sådana möten, som det nu föreslagna, skulle kunna utjemna detta ?missförhållande, i det att tillfälle dermed öppnas tör föräldrar och målsmän att uttala sinagåsigter och önskningar rörande en skola och dess undervisning. — Slöjdföreningen hade i går afton sammanträde, hvarvid till ledamöter istyrelsen återvaldes hrr G. Saloman, rådman F. A. Risberg, J. A. Boman, C. J. Ahlin