Årraupmanns advokater. Måste det icke vara ett sorgligt uppdrag att inför rätta föra Traup-m manns försvar? Måste det icke endast vara den sl stängaste pligtkänsla, som kan förmå en advokat fi att ätaga sig försvaret i denna sak, vare sig att mördaren påkallar hans bistånd, eller staten ålägger honom detta uppdrag? Iivad som för en vanlig betraktare kan synas så svårt och plågsamt har emellertid för raånga advokater i Paris varit 4, föremål för den lifligaste åtrå. Traupmanns sak s är i ordets fullaste bemärkelse en cause cclälne, j och hvarje advokat. som uppträder i denna, blir sjelf en celebritet, hvars lycka är gjord. Advokaterna i Paris, heter det i en fransk tidning, kifvas om försvaret för Traupmann. Brottslingen har bestämt sig för den berömde advokaten Lachaud; men flera af hans kolleger hafva skrifvit till Traupmanns mor och enträget anhållit om hennes rekommendation hos sonen. Bland dessa advokater nämnas särskildt Alexander Laya och Gastineau. Den 10 dennes infann sig Laya i Mazas-fängelset och bad att få tala med mördaren, i det han uttryckte sin förvåning öfver att Traupmann icke Hade skickat bud efter honom, då den anklagade måste hafva erhållit ett bref från sin mor, hvaruti bon enträget råder honom att välja honom, Laya, till sin försvarare. Laya måste emellertid aflägsna sig med oförrättadt ärende. Gastineau var lyckligare. Han fick ett tillfredsställande svar från Traupmanns far, och med tillhjelp af detta bref fick han tala med brottslingen, något som man hade nekat Laya. Traupmann tycker emellertid att hans föräldrar alltför mycket sysselsätta sig med hans angelägenheter, och han skref derföre till dem här om dagen följande bref: ,Kära föräldrar! Jag har i dag talat med herr Gastineau, och jag tackar er mycket för att ni så mycket intressera er för mig; men jag har redan valt min försvarare, nemligen herr Lachaud, Paris främste advokat i kriminela saker. Förbättringar på jernvägarne. De tyska tidningarne innebålla meddelanden om några förbättringar, som äro införda på tyska jernvägar. Den 4 Nov. hade det då från Munchen gående iltåget alla passagerarevagnarne uppvärmda. Midt i tåget finnes en vagn, i hvilken ängutvecklingen försiggår, och denna vagn begagnas endast härtill. Från densamme ledes ångan genom gummislangar in i jernrör, som äro anbringade under sittplatserna i passagerarevagnarne. Kupeerna blifva härigenom så fullkomligt uppvärmda, som om de vore eldade rum. Så småningom skola alla passageraretäg der förses med varmrör. — Måndagen den 8 dennes var iltäget från Berlin till Köln försedt med lufttelegrafer, hvilka möjliggöra för de re: de att få tåget att stanna, ifall någon fara är å färde. Under loppet af sommaren har man gjordt försök med dessa telegrafer på jernvägen till Potsdam och funnit dem serdeles bra bestå profvet. Det är ministerens afsigt att införa dylika telegrafer på alla jernbanorna. Prins Alsred, hertig af Edinburgh, som sör närvarande under en längre resa uppehåller sig i Japan, var, då han den 4 September i högtidlig procession begaf sig till audiens hos mikadon, föremål för en hyllning, som i Japan anses för en så utsökt uppmärksamhet, att den annars endast visas suveränen, och fom bestod deruti, att på de gator, genom hvilka tåget gick, voro husens alla öfversta fönster tillslutna och öfverklistrade med hvitt papper, för att ingen skulle ,se ned på den främmarde prinsen: Efter den officiella audiensen — vid hvilket tilltälle mikadon för första gången hörde japanesiska talas af en främling, en medlem af engelska legationen, som tjenade som tolk — hade prinsen en lång, privat sammankomst med den japanesiske fursten, hvilken han förärade en dyrbar, med diamanter besatt snusdosa, som mikadon antog för en bonbonniere och begagnade såsom sådan. ktor Damberg. I en nekrolog öfver framlidne faktor Damberg i Helsingtors läses i svensk bokhandelstidning bland annat: Bottenärlighet var, ett utmärkande drag i Dambergs karakter. En liten anekdot, som bjert framhäller densamma, må här förtjenas att anföras. Det berättas, att han förvarat sin kassa uti ett litet låst skrin i sitt rum. Ehuru han icke till sin natur var misstänksam, hade dock någon särskild omständighet föranledt honom att varsna, det en mindre summa penningar blifvit knipen från hans kassaskrin. Högligen förbittrad ötver detta ovedersägliga bevis på mägons oärlighet, beslöt Damberg att engång för alla förebygga möjligheten af en dylik händelse. Hvad tror ni väl han gjorde? Beställde sig en dyrkfri kassakista af jern kanske? Åh nej. Damberg valde en annan, enklare utväg, som visade att hans tro på menniskorna genom detta dåd icke i grund skakats. Med hög stil skref han på ett papper: Vet hut, tjufvar! och ställde denna förmaning öfverst i skrinet. Dermed ansåg han sig säker för vidare tillgrepp, och historien förmäler ej, att han blifvit ånyo bestulen. En märkvärdig man, målaren F. Overbeck, har aflidit i Rom den 12 d:s, nära 80 år gammal. — 0O. var, säger ,Ö.-P., en af målarekonstens reformatorer i Tyskland. Jemte Cornelius bröt han en ny bana för målarekonsten genom att upptaga nationella ämnen till behandling samt gifva mera innerlighet och lif åt konsten. För öfrigt rörde hans konst sig mest inom det kristligt-religiösa området, och slutligen öfvergick ban till katolicismen och tog sin bostad uti en cell i klostret S. Tsidoro i Rom, hvarest han tillbragt sitt lif allt sedan 1810, Bland hans många berömda verk nämna vi blott , Kristi intåg i Jerusalem och , Kristi grafläggning, båda i Mariakyrkan i Lybeck, hans jödelsestad, samt de ryktbara freskerna ur Tassos ,Belriade Jerusalem i Villa Massimi i Rom. Ett Barnums-streck. En dag, berättar den store Barnum, infann sig hos mig en karl, som sade att han icke hade någonting att lefva af och bad mig om ett litet understöd. — Vill ni träda i min tjenst? frågade jag honom. — Ja, det vill jag visst det. — Nå ja, i sådant fall kan ni förtjena en och en half dollar om dagen. — Det är jag belåten med. — Börja då genasi och hör hvad jag vill att vi skall göra. Ni har bär fem tegelstenar och lägg den ena i hörnet af Broadwoy och Ann-Street, den andra bredvid museet, den tredje i hörnet af Broadway och Besay-Street, den sjerde midt emot S:t Paulskyrkan. — Nå än den femte då? — Den behåller ni. Ni går mycket fort och rakt fram, utan att se er om, hvarken till höger celler venster. Derefter vänder ni om, går tillbaka till hvar och en af de olika tegelstenarna och byter om hvar och en af dem mot den ni bär i handen. Allt deita måste ske mycket lugnt och allvarligt, och vid hvarje tegelsten, som ni ombytt, stannar ni en stund, som om j förehade någon vigtig handling, och ni svarar 2 ann Anda af da frågar som man torde e n t d 8 e 0 å l. f Rn MM 4 8 — — BO