Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1869, sida 2

ned buslighetens bevarande väl af qvinnan, leles den ogifta, kunna eftersträlvas, fordras i den allmänna vetenskapliga ö i vi tt för hvarje qvinna med verkl bildning behoflig. ett mera specielt kunskapsmätt. nen i de flesta fall torde detta snarare vara : tt nemta vid tillämpning än vid a Lägges dertill alla de om redan för hvar och en, som kunskap rande fordringarna för afgång till akademien, så år ringa anledning att befara att antalet at de qvinnor, som komma att examinas skull blifver synnerligt stort. tor de qvinzor, som ville lrvasom fordras för högre lärar all i lifvet, der den hå. tortkomsten, erfordras deana art af ademisk bildning, som måste kontrolleras genom examina. och kunde naturlig:vis intet et änkas för qvi nan i de fordringar, mannen måste uuderkasta sit för att nå samma mål. Men om högskolan nu skall fy qvinnans fordran på en specie a ena eller andra riktningen, finna vi att den i afseende på hennes bildning har tvenne uppgifter lösa: först att gifva den allmänligare för alla bildade qvinnor under alla lifvets förhållanden ertorderliga bildning, som äfven kommer att utgöra ett underlag för den bildving tillämpningsskolan meddelar, och sedan att föra allt längre framåt dem, som behöfva en ännu högre lärdom. Uppgiften att på en gång d samma anstalt tillfredsställa dessa fordringar synes högs r att fylla på ett sdant sätt, att ej å ena sida: å andra för litet. Men då den ifrågavarande es vilja åtaga att lösa ett sådant problem, r man väl hoppas att den också förutser dess möjlighet. Under a förhållanden lärer väl ingen, när det nu är en gjord sak att qvinnan får beträda banor, som fordra en akademisk bildning, kunna annat än betrakta det som en lycka, om tillfälle beredes henne art förvärfva den i hufvudstaden, der det vidsträckta amiljelif, som till följd af slägtförbindelser och andra omständigheter erbjudes den bildningssökarde, blifver en ej ringa makt att skydda mot ver liga eller inbillade taror och att be huslighetens och bemmets betydelse. ett alltför stort antal qvinnor skola lockas in på de djupare studiernas bana genom den lättnad som sålunda beredas att här idka dem, är så ir billad att den en framkalla ett hjernspöke, n en stor och vacker tanke, Hvad pekade vädan att sammanfi nor beträffar, torde kunna att de djur och allvarliga intressen, som här komma att upptaga deras sinnen, äro ett vida bättre skyddsmedel än alla yttre skraukor. Om ej så vore, då syne oss lämpligast att börja utgallringen inom salongen, der så många behag utsättas till exposition, utan att samma skyddsmedel erbjudas. IIuru vacker denua fruktan kan i sin grund vara, torde den dock på det hela ej vara mera motiverad än den engelska dams pryderi, som ej tillät manliga och qvinliga författares arbeten intaga rum på samma bokhylla — allt för det passandes skul! Frågan, djupare behandlad, har fått sin gans tillfredsställande lösning i flera at Amerikas i nämsta läroanstalter, och mr Stow visar i sitt fö I träffliga arbete: ,,Ihe training system-, att i? i land och äfven i England ett dylikt sammanföran de irom Skolsalerne verkat ganska välg. ande Det har visserligen der gallt en något yngre ål i der, men tillr ckligt sen för att gi va anledning sill samma faror, utan samma motståndskraft. Ilär har särskilt talats och talas änm om qvinnans lämplighet för läkarelallet och de former, hvarunder hon kunde der till danas. I detta ämne har en uppsat förekommit i Snällposten i Malmö, derutu vi återgifva följande: la äfren denna t att tillintetgör irskildt den unga män och q