stades beständigt af hans flender, och han hade många sådana, ehuru han alltmera började blifva i stånd att kufva dem. Hans törst efter guldet, som han en gång hade trott sig kunna åtkomma, grep honom ånyo och höll hans hjerna verksam med att söka uttundera hvar det kunde finnas, ty han var öfvertygad att man ämnade bortföra det samt använda det endast i yttersta nödfall, och nödvändigheten att vara till hands, för att söka upptäcka hvar det fanns, afhöll honom från att emottaga värdigheten af deputerad. Catherine hade sagt sannt, att många skulle välja honom med glädje, endast för att få honom bort. Ett dylikt förfaringssätt var tyvärr ganska vanligt, och sålunda öfverlemnades maktens tyglar åt en hop män, hvilka voro de minst lämpliga af alla att hålla dem, män, hvilka ej hade något att förlora, men allt att vinna genom en förändring, och många våldsamma åtgärder blefvo sälunda vidtagna, hvilka annars aldrig skulle hafva ifrågakommit. Gavarnie observerade Lebrun noga, men en hederlig man är sällan vuxen en samvetslös skurk. Stundom nödgades han lemna Ibarraye för affärer, men han gjorde det ogerna och skyndade tillbaka full af oro öfver hvad som kunde hafva tilldragit sig under hans frånvaro. Det var i allmänhet på herr de Lestrelles önskan som han företog dessa resor till Gascogne, der hans nyligen förvärfvade egendom var belägen. Herr de Lestrelle intresserades af att få beskrifningar om slottet och byn, som låg nedanför detsamma, samt visade mera deltagande för detta ämne än för något annat, och Gavarnies egna känslor hade förändrats med hans ställning. Ilan