Article Image
Ett och annat. lLiringstones sednaste upptäckter. Vår tids hjeltelynnen söka andra banor än hvad forntidens gjorde. Det militära yrket, enformigt, reglementeradt och prosaiskt som det är, erbjuder dem minst af allt hvad de söka. Förstörelseverktygens stigande fullkomligbet synes snarare påskynda än fördröja annalkandet af den tidpunkt, då detta yrke, trots sitt namn, blir det fredligaste och minst ansträngande af alla menskliga sysselsättningar. Sjelfva kriget i sin närvarande form lemnar föga spelrum åt den enskildes håg för manliga bedrifter, och den ära, som på det området är att skörda, skattas numera ej heller högt. Det finnes deremot en annan bana, som lofvar fullt upp af äfventyr och ära åt den, som vill och kan beträda henne, men hon fordrar ock en ovanlig förening af egenskaper: vetenskapliga Åkudier och öppen blick för naturens och menniskornas lif, parade med kroppsstyrka, jernhelsa, obetvingligt mod, klokhet och godhet i umgänget med menniskor. Den som eger allt detta och eftersträfvar en lefnadsbava, der ingen al dessa egenskaper kan undvaras, må bäfra upptäcktsresande. Vår planet är ett stoftgrand i den oändliga rymden, och på detta stoftgrand bo och bygga väsen, hvilkas forskningsifver har inga gränser, och likväl är denna bostad i all sin litenhet ännu icke ens till sin yta tillräckligt känd af sina vetgiviga innebyagare. Åfrika gömmer ännu på många hemligheter, fastän vårt århundrade räknar ev rad af lysande hjeltar i vete pens , som vågat lifvet för att aspressa nien hennes hemligheter. Den främste lyckligaste bland desse hjeltan vingstone. Efter flera föreg srukibärande resor i den afrikanska veril-delen anträdde Livingstone i Mars 1866 tje upptäcktsresa till det inre Afrika. år och åtta månader ha sedan dess förflutit, och under denna tid ha ry) än en gång uppdykt, att ban fallit offer för någon af de tusen faror, som i Afilkas okända nejder dagligen och stundli gen hota den djerfve resauden. få månader efter hans uppbrott från zibar anlände dit ett bref från h dateradt Ngomano, i hvilket han yttrade, att han nu stod vid tröskeln till det out

20 november 1869, sida 3

Thumbnail