Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1869, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE. Allt på laglig väg, ingenting genom uppror! är den parole, som blifvit uttalad af de liberala, omkring hvilka man omsider samlat sig mot de oförsonliga, som rättare borde kallas ,,de oefterrättliga. Kring detta fälttecken mötas ,,Constitutionnel, , Libert, ,,Journal des Debats och ,,Sieclet. Den sistnämnda tidningen yttrar: ,,Om vi manövrera med försigtighet — endast genom klokhet, blott med politisk takt skola vi nu försvara oss på laglighetens mark — så skola vi förnagla de refflade kanonerna och göra Chassepotgerären overksamma. Som mål för denna taktik betecknas Frankrikes definitiva brytning med den personliga regeringen, under hvilken gestalt den än må uppträda. Märkvärdigare än detta uttryck af ,Sieele är likväl det påståendet af , Reveil, att den ,, aldrig uppmuntrat till excentriciteter och utsväfningar, hvilka nu alltför ofta förekommal. Ätven sistnämnda tidning säger sig nu , vilja städse tillbakavisa det våld, hvars minsta fel är dess löjlighet. ,France berättar, att Jules Simon och Jules Favre personligen understödja Carnots val i hufvudstadens första valkrets. Journal des Debats yttrar om denna kandidatur : ,Omsider ha de liberala valmännen i det första distriktet blifvit hänvisade till något annat än att endast lugnt åse sakerna; en allvarlig man har haft mod att yttra sig. Det åligger oss att offentligen tacka hr Carnot för detta bevis på hängifvenhet till ordning och frihet, och vi äfven icke kunna garantera honom framgång, så börja vi åtminstone att hoppas derpå. T. o. m. i denna så passionerade stadsdel börjar man inse, att idealet af en folkrepresentant ingalunda är ,,en kommissionärs som nöjer sig med att rösta efter den befallning, som utdelas ifrån någon parodierad Jakobinerklubb, och som eventuelt förpligtar sig att på en bestämd dag höja den röda fanan på en barrikad. Det ömkliga sätt, på hvilket Rochefort betett sig, har minskat antalet af hans beundrare, och t. o. m. jakobinismens organ kallar honom för ,,tolkets kammarherre. Ibhvarje fall skall ett stort antal valmän — äfven bland dem, hvilka hylla ider, som enligt vår äsigt äro farliga och extravaganta — inse, att ett vacklande mellan Carnot, som sjelf vågar att tänka utan att uppoffra sin öfvertygelse, och Rochefort, hvilken så djerft förödmjukat sig, som någon hofman någonsin gjort wer en suveräns godtycke, icke är möjligt. Som vi förut nämnt, uppträder äfven Pouyer-Quertier som kandidat till de förestående valen i hufvudstaden. , Constitutionnel motsätter sig icke bestämdt hans val, ,enär det är önskvärdt, att i lagstiftande församlingen de mest framstående representanterna af alla åsigter skola komma tillsammans; Pouyer-Quertier är en af de mest framstående protektionisterna, och det är således skäl, att hans röst får höras. Då sådane officiösa tidningar som ,Constitutionnel på dylikt sätt lägga sig ut för protektionisterna, så måste regeringen hysa samma önskningar, och om dessa uppfyllas, frukta vi, att de sistnämnde skola i många frågor slå sig tillsammans med de klerikala. Protektionisternas huf