— -— — —— 122 Ä Blandade ämmen. eåubken (inusierlefver än! Den gamle bekante s. d. konstberidaredirektören Didier Gautier väntas i dessa dagar till Köpenhamn, der han ämnar förevisa en dresserad dvergelefant. Gubben har nun uppnått den höga åldern åf 94 år. Karl den tolfte i Ungern. I N. D. A. läses jande intressanta notis: Vid en sammankomst om den ungerska akademiens filosofiska, histoka och rättsvetenskapliga afdelning upple lägyie en intressant uppsats med titel: ,. Karl den tolfte, konung af Sverige, i Ziluh såom den dåvarande kyrkoherden och superintendenten Georg Zovå gäst år 17145 Legatioussekreteraren vid svenska beskickningen i Wien Burenstam hade bedt föredraganden att låta honom få del af de urkunder, som berörde den syenske konnngens genomresa. Ilan hade derför anställt undersökningar, och det lyckades äfven onom att anträfla flere urkunder, hvilka innevålla intressanta detaljer angående Karl den tolftes vistarde i Zilab. Tvenne at dem omnämnas sålunda i lesther Lloyd: Den ena är generalkongregationens i hlellan-Szalnak anor duing (Åsilo den 11 Oktober 1714), med anledning af II. M:t konungens af Sverige genomresa, angående be fouheten af de derulder behöfliga viktualier.Dessa bestodo i 300 käbel foder (abrak), deribland 20 köbel hafre, 200 vagnar hö, 140 hubel ivete, 60 vagnar Prorcktur:300 höns, 50 gäss, 40 ankor, 2,000 st. ägg, 3 gödda svin, 2 kaltvar, 10 får, 6 fat vin, en stor qvantitet vildbrå id, fågel, smör, Bor Ö Den andra illken finnes i ar är Georg Zovånyis biografi, et i Zilah. Af denna finna vi. att Zovånyi studerade vid universitetet Devent i Holland 1696—98 och v 1697 lärde känna sedermera konungen af Sverige, som då vari sitt femtonde år. Eter det olyckliga slaget vid Pultava 1709 tydde Karl den tolfte till turkiskt område, egenta till Moldau, och uppehöll sig en längre tid i Bender och Varnitza, senare i närheten al Adrianopel. I början af Oktober 1714 anträdde han härir sin bekanta långa ridt till Stralsund genom Wallachiet och Siebenbärgen. Da han såg superintendenten, igenkände han honom genast och gladde sig åt att träfta en bekant. Zovånyi utbad sig näden att få helsa sin kunglige gäst valkommen med ett litet tal, hvilket konungen leende beviljade. Han prisade nu den i Europa och Asien beundrade tapperheten, konungens lyde namn och rykte samt påstod, att återfärden var Guds verk, och bad konungen att med sin konungoliga myndighet komma den evangeliska kyrkan till hjelp. Konungen åhörde talet mycket ådigt och bad Zovånyl upptaga honom i sina . Konungen satte sig sedan på Zovånyis ill bords med sin reskamrat general Lieven, åt med god aptit och drack, churu eljest icke någon vindrinkare, af det förträftliga Tokajer Ausbruch, som Zovånyi serverade sin höge gäst. IIster måltiden ville konungen genast resa vidare, men itoljd af den långa ridten var hans helsa nägot angripen och kroppen utmattad, hvarför han omsider lade sig. Först klockan 7 på aftonen uppvaknatde han ur sin djupa sömn och måste alltså dröja öfver natten i Zilah, hvarifrån han reste följunde morgon betydligt stärkt och uppnådde efter åtta dagar ölver Pesth och Wien — Stralsund. Huset, hvari konungen gästade i Zilah, står ännu qvar, och formen förråder byggnadens ålder. Klostorvi kansk tidsh sendet i Frankrike. I on amerit läses i detta ämne en artikel, stödjande sig på ett sransyskt arbete, ur hvilken ari kel vi meddela ljande: Imnligt statistiska beräkningar fanns det år 1789 inom de olika franska andliga ordnarne blott 22,000 män och qvinnor. Ur folkräkningen år 161 framgår deremot, att vid denna tid 108,110 personer at begge könen förplistat sig till klosterlit; de voro Tördelade på 14,0:32 hus; dessutom existerade ett stort obestumdt antal personer, tillhörande sådana kongregationer, hvilka staten vid denna tid är e erkänt. Den mark, som kloster det förlorat genom revolutionen, har det sålunda icke blott återvunni utan dertill äfven dubbelt utvid gränser. IIuru snabbt denna til!växt för år, framlyser bäst derur, att laer Ludvig Filips 1drien regering blott 14 ätelser till att grunda nya brödra , medan under det andra kejsardömets S första från 1852 till 1560, beviljades 672 dylika, 8. i medeltal 119 nya brödraskap årligen. hå det förestående ckumeniska konciliet skal! det blifva intressant att iakttaga hvilket enormt inflytande den påfliga kurian förmår utöfva genom de tallösa och energiska anhängare, som hon småningom och mödosamt rekryterat och organiserat åt sig. Denna klosterandans underbara verksamhet i Frankrike är desto mera betydande, som blott få af dessa ordnar, likasom i fordna tider, egna sig endas t åt from betraktelse och andakt, ellet askeöningar. Tidsandans praktiska riktning yttrar sig äfven i deras öfsvermäktiga antal, hvilka gilvit sig till arbetare på välgörenhetens och menrickens fält. År 1561 egnade sig af samtlige klosterandlige i Frankrike 71, 120 personer åt uppfostran, 20. 0e1 åt sjukvården och välgörenheten, 3.569 hade sig ombetrodd uppsigten i hittebarnshus och landtbruksskolor och blott 12.111 hängåfvo sig åt religiösa pligter. Så söker romerska kyrkan med sin vanliga vishet t ackommodera sig efter de genom den moderna civilisationen skapade e behofven, och vinner hon nytt inflytande genom det myckna goda, byartill hon Jånar sic till verktyg. Ilon hariusett, hurn föga den menskliga naturen ändrat sig och kallar i och för sin egen makt-tiliväxt sådana motiver till hjelp, hvilka framskridna former af kristendomen längesedan utdömt och ansett oförenliga med renare och mera förtinade moraliska begrepp. Det franska klosterväsendet har icke heller sosummat sitt jordiska goda. År 1860 hade de franska andliga ordnarne jordegendom till ett värde af 103 millioner franes. och man kunde jeke