Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1869, sida 3

gilva vi ande: . Medan hundratals utlåndu ingar vallfärda hit til Sverige, endast deriöre, att det är Sredenborgs fådernesland. och alt här söka uppspåra äver det obetydligaste minne efter honom, fiana så svenskar, som känna till, eller, om de bry sig om, att sjelfva lokalen. der Sv enligt hans egen antydan, stundeligen um talade till och hade den intimaste be historiskt kända, månstaldiga år desslörinnan ar lIidna, personers andar, ännu finns qrar och temligen väl bibehållen ifrån den tid då detta passerade . Icke så ånat bort på Södermalm, vid IIOrnsgatan, N:o 43 A., finner man en vidsträckt tomt med åtskilliga byggnader, deraf några äro uppförda i Sednare år, men andra synbarligen qvårstående från äldre tider. Denna egendom tillhörde Emrnadl Sredenborg och beboddes af honom frå 1715, då han återkom från vidströckta resor fre mmande länder, ända till 177 ha i LCLJCLJOYISTCLCIIC. i Sve 2 h. Lt ACER ; Svedenbot 35 he Ur am uppsats härom i LPosttid:a åter 1 med. ring med sin sista färd till London och der, vid så års å der, skördades af död : Tomten, som i Svedenborgs tid var hyad vik en landtlig malmgå med stor och väl vår trädgård: är nu till det mesta raserad och hb. rad med skräp: men man finner der 5 amalt boningshus, äfven det i en oc ats omnämnda lusthuset, der den märkvå nnen mesta tiden vistats och idkat sina sun För att komma dit, måste man göra en omvär och hos värden I egendomen N:o 2 vid Krukm gatan begära en erson, 8 gamla plank och staket Kommer I man Om en liten afstängd gård, och der, bakor royplar, finner man det ryktbara lusth är icke utan, att sjelfva de svårighet att öf och n, gnom buk r och tränga sig fram, nodslå och för sinnet. att, då man slutligen hunnit mlle . man är mottagli för det mys a, som tränger sig på eu redan vid första anblicken af det undangömda monumentet. Byggnaden är icke åttkantig, såsom i skrifter om Svedenborg uppgifvits, utan i qvadlratisk form. uppförd at timmer och indelad i två rum, af hvilka det ytire, sex alnar lärgt, fem alnar bredt san tre och tre qvart alvar höst, har en dubbel yt dörr och två stönster å frmsidan samt en dub dörr åt det inre rumiet, hvilket alnar lång . — dock påtvären en half a In åjupt. Deo ste ting serdele3s utmärkane. na, oljesärgade tapeterm, hvi ät turist m vid begk på åt sig en bit till relik; men det inre som det bör kallasvisar spår af den omsorg, hvi.ken egnats detsamma Det Lilla golIvet, af ädla träsort, är mosaik-artad stycken; och öfver den i är anbringadt ett mäster arbetadt i nå bågformi pröjsar och för slag. På högra sidan af detta kal våggsast, djapt och rymligt skåp med hyllor, f modligen användt till förvaring ar böck lingar, men på den venstra en, säkerligen hemlir hallen, trappäppning, ledande till vinden. Denn trappöppning synes hafra varit försedd med en inåt gående dörr, hvilande å de ännu befintliga stark hakarna, och med rigel, hvilket antyder, att vid uppgåendet till vinden man kunnat igenhomma dörren inifrån och dymedelst. sätta sig i säkerhet för öfverraskning af obehöriga besökande. Att sjelfva vinden, formerad af i pyramid: orm hög resta takstolar, varit a dd fö hemli eller sådana studie ring från den lägr ÖImellertid är den så rättad, att ol himla ställas; ty vid en vanlig ret äro anbringade fem serskilggar, hvardera eu ajn lång, mon blot dock tillräckligt rymliga tör att de: ikta och vrida on tub hur man beh 4 spår af en fast trappa upp till denna vy hvadan förmodlige: sig i den maskerade tr stege, som lik en vi säkerhet uppdragas på vinden. I denna lokal bar Svedenhorg rönt vat mera måhända än någon an se. Icke nog med de folian hvaraf så mycket utarbetats vida ntöfvor en vanlig mennisk sätt, hvarpå Svedenborg förmenat sis ur källorna för allt v de, ha va t opheni och förut okända ilr, har vid stå utomordentli fven den Skaplige känne er sig underlig till 100d3, om ha befinner ensam i det lilå i dor Sv borg, en af sin tids störs mest rättskaffens män, ta ka middagsbord för osyn! tala till dem I detta lifvet skall blifva en olöst gåta. de och såg det han omfö vel underkastadt. ty han skulle i sin sista stund vid själ och och bedyrat det; men att allt hi rån en öfrer churu i lemligen trol Säkert amma sätt som ban, ingen i relse uypträdt i dei almänna I raticnr Svedenb