Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1869, sida 3

Hr IIjort börjar med att åt sig vindicera prioIritet — för hråkla merande af äsigten vet af en förbättrad och vidgad unde qvinnan — vunnen genom t U Jun turforskaremätona 1S60 och 1563, det a barnmorskornas utöfning af den operaförlossningskonsten och de t andra: ,,om utkning a et barnnan ke-unde i hr Hjort, itt svar eller möttes. tenskapli något, som br IUljort ej cler Kunde vänta, men ,.derigenom ) har dock fi en. vidgad ve samhet il hela läkar stens ge! ala mer och mer gjort sig gällande. -såval bos regeringen och hos folkrer resentatiohen som inom den periodiska pressen, och detta cdnare ej blott inom vårt land, utan snart sacdt nti alla civiliserade länder. (Lotz Tansend! haben wir das Alles gemacht2) i Det at hr Hjort nu framlagda förslaget går nt på att skaffa landsbyg synnerhet befolkade trakter, Bf qvir visning i läkek wiske fordras samma fallständiva kEAsSom för manliga Jäkare, men de skulle va ara . n Äigout bi schdri li sarekonsten 5 hela Ä Deras verh:samhet. esp avande i den såkallade pr skulle hos allmogen skadliga vanc le såsom rådgifs derna; de voro lämpliga biträden åt In operatiouer och för efterbehandlingen. cende på den egentliga sjukvården skulle de stå i nära förhållande till Previncieleller distriktsläkare, till bviika rapporter hor vigtigaste fältet för de förrättnin De skulle sålunda småning ersätta de nov I irande barnmorskorna, men de skulle stå lÖgre än dessa i allmän bildning, för att I I hemta det afstdda kunskapsmattet i läkekon Här påtvingar sig nu frågan, huruvida unde vara önskvärdt att införa och legalisera en tlass af läkare eller läkarinnor, med ett ringar nått af kunskaper, än som erfordras för den segemliga medicinska kursen. IIL Hjort vara af denna inenina, då han säger, att be lingen af de sjukdomar, fom i allmärbet tröjrn dsbygdens innevånare, helst allmogen. utan!: ringaste våda för den sju kan antörtros at! den, som erhållit en vida ringare utbildning nii läkekonsten än den, som erfordras för vå id HUtt sådant uttalande ar en are, som i gör anspråk på att följa mel sin tid, är ganska! oväntadt. Visserligen är det sannt, att sler:alet af sjukdomar öfve år till helsa utan all behandling. ja till och med trots en dilig schamlling, likasom det ock eger sin riktighet, att sjukdomarie hos allmogen på landsbygden allmänhet gestalta sig enklare än i städerna och hos de högre klasserna; men månne det är endast för de sednares räkning och icke snarare i hela den lidande mensklighetens intresse, som anspråken på lakarebilduvingen allt mera stegrats? Ve kunskaper, s om för den medicinska graden måste inhemtas, hafva på de sista decennierna antagit allt större t dimensioner, men allmänheten är ändå icke nöjd; den tordrar specialister för sjukdomar i nära nog hvarje serskild kroppsdel. Först sk vande läkaren, under ärslång. K göra sig förtrogen med och slutligen visa SR hemmastadd uti alla grenar af läkarekonste derefter skall han serskildt söka att fullkomna sig uti ett eller ett par ämnen, det att patienterna må kunna finna i sjukdom. Under sådana förbåila framträder med fö bygden kunna vara b. eudast voro detta likväl Vi frukta, 2 l med låskarisber, som! något bildade i läkarckonstenmen! 40 hela dess utsträs ning att herr IIjort här råkat ir örvervunnen ståndpunkt, att han — i vara före sin tid, som tydligt är meningen — Jå4, tit tiden springa om 2 ectt godt stycke. 1. Eget nog kar IlIandelstidningen. i samma num li mer som slutet af professor Hjorts varmt förordade li artih 1, kommit att intaga ett ofsicielt utlåtande, se ar lärarekollegium vid Carolinska institutet i Stockholm algifvef till regeringen, uti hvilket en all deles motsatt åsigt, emot den af herr iljort utta lade, gör sig gällande. Sedan lirarekollegium an fört en mängd vigtiga skäl, hvarföre qvinnans lakarebildning bör vara lika sullständig som mannens, förekommer ibland andra motiverade slutföljder af detta antagande: ,,Genom en sådan an-n 5ordning förekommes ock skapandet af en serskild. ,enom inskränktare studier underordnad klass af vpractici, ett ondt, för hvilket Sverige lyckligtvis! är fritt, men hvilket andra länder hög ge igen be-e klaga och med svårighet del ckats ti gsna. Ibland dessa länder är oss bekant är Österrike, der ännu för ett tjugotal år sedan fun-e nos s. k. kirurger., hvilkas obildning och legala u halsbildning voro till stort besvär, hvadan de ockiän i sednare åren äro alldeles asskasiade. IF I sin anmälan af det ifrågavarande föredraget h anmärker Ilandelstidningen. att , många läkare, 2 och serdeles Stockholms professorer, bekämpa hr Hjorts åsigt, men sjolt lutar den tydligen åt 3 samma mening, och om IIandelstidningen en gång lemnar sin neutrala ståndpunkt, för att ingå i P .pröfning af de argumenter. som kunna ar å Aor den ena eller andra åsigte: äro vi lörvis al att hon skall betsla upp sin gamle k ppi ist. i andan, för att rida spärr emot den ar läkarekåren, som icke kan tåla, att sju m homs af andra än ,ballstämplade adepter m. m. YC I denna tvist vilja vi icke inlåta oss, hemställa blott till hr Hjort, hvar han tänkt sig uppåt skulle ställas för dessu qvinliga l. samhet? hvilka sjukdomar eller hvilken grad al Å skulle anses ; stå öfver deras ste i hvilka tsini d isas, men då fråga vi: hvarföre af männerna ford ständiga läkarekurs. som kräfver ti dier och stränga prof, då qvinnorna endast beköfva vara något bildade i läkareko: isteu, för att an-s örtros en stor del af sjukvården på lands sbygden, å der likväl menniskolifven — åtminstone i de resp. egarnes ögon — torde anses li dara? Det kh vissa är att, om dylika sockenlikarepia or blefvo , inrättade, som hr Hjort föreslagit, det icke skulle i dröja länge innan äfven männerna började anm sig att genomgå den mindre kursen, hvilket past torde kunna nekas dem, och så hade vi färliga de tvenre slagen af läkare, hvilka man, som! ofvan är nämndt, i utlandet sökt och söker att a sig qvitt. I fråga om sättet, huru undervisningen borde lh: ittas för dessa lkialiga läkare, reder sig hrltr Hjort med en förvånande lätthet. Institutionens å vigt-, säger ban, fordrar i min tanke ovil h: att denna undervisning ordnas och be u staten, ehuru, hvad angår sjelsva undery ngen, gå dylik skulle äfven på enskild väg kunna beredas, fö derigenom att i större städer, der flere läkare äro ! sj bosatta, några af dessa förenade six och bilda ro en skola. De större provinsstäderna, som hafva le änslasaretter, skulle för dessa skolor isynnerhet vi vara lämpliga, och ,fördelarne — genom en förIE bättrad sjukvård — för den kommun, der en dy-hi lik skola blefve anlagd, skulle inom kort visa sig I,