Article Image
Blandade ämnen. Olyckshändelse på en enge En förfärlig olycka tilldrog sig de s på en af den brittiska flottans kanonbätar, Thistle. genom hvilken flera menniskolif gått förlorade. ,, Times meddelar nu några närmare detaljer härom. Thistle. som hade två propeller, egde en drägtighet af 465 tons och maskiner af 120 hästars kraft, var bevärad med 4 kanoner och det sista fartyg, som blifvit bygdt vid Woolwich, kort innan detta skeppsvarf nedlades. Thistle hade två ångmaskiner, hvilka förut varit begagnade på andra kanonbåtar, samt tre ångpannor, af hvilka två voro kondenseringsoch en högtrycks-panna. På Onsdagsmorgonen ellades på, hvarefter fartyget företog en färd till n sends för att pr snabbgåendet. Öfveren och de öfriga officerarne hade noga , att allt befanns i behörig ordning. Icke den ringaste bristfällighet kunde upptäckas hvarken i maskiner eller pannor. Under färden gjordes först försök med kondenseringspannorna och derefter med högtryckspannan. När man gjorde det tredje försöket med denna, upptäcktes plötsligt, att någon betydlig skada måste ha skett i maskinrummet. Första aningen om olyckan fick man derigenom, att en af maskinisteleverna kom uppspringande på däck och der nedföll afsvimmad. Moln af ånga och rök, bolmade upp ur maskinrummet, alltför tydligt tillkännagifvande hvad som händt. Någon stark knall hördes ej, och icke heller tillkännagaf någorting eljest. att i samma ögonblick 5 menniskor dödats och 11 andra blifvit mer eller mindre svårt skadade. Detta hade docx händt. När ångan strömmat ut ur maskinrummet, visade sig en fasansfull syn. De dödas och de sårades kroppar lågo qvar, på de ställen, dit ångan slungat dem. Naturligtvis blef det den första omsorgen att få de ännu letvande upp på däck; till all lycka hade man på ett privat ångfartyg märkt, att det ej stod rätt till på kanonängbåten, och ångfartyget lade till vid denna och tog de särade ombord, för att föra dem till Sheerness. Tre af dessa afledo, sedan de kommit i land. Sedan derpå de döda äfven blifvit förda i land af engfartyget, återvände detta för tredje gången och bogserade kanonbåten in i hamnen. Högtryckspannan var placerad midskepps mellan de båda kondenseringspannorna, och undersökningen gaf vid handen, att en af plåtarne på den förstnämnda hade fått en tillräckligt stor spricka, för att låta all ångan utströmma i ett enda tag. Då ångmolnet icke hade något annat utlopp än genom maskinrummet och upp genom luckan, insvepte det ögonblickligt alla de olyckliga mennirna i ötverbettad ånga, dödande, såsom nämndes, 8 och skadande 11. De fingo ej tid att fly undan. En af de minst skadade, ofvannämnde mainistelev, berättar om förloppet följande: Han var kanonbåt. jemte tre andra personer sysselsatt midt i maskinrummet, då han plötsligt, utan något varnande förebud och utan att någon knall hördes, fann sig omgifven af, såsom han uttryckte sig, en blixt af rhvitt ljus. Detta efterföljdes lika hastigt af fullkomligt mörker. Han koppade eller kastades bort till foten af trappan. I nästa ögonblick var han på däck, der han svimmade. Ingen af dem, som befunno sig på däck eller annorstädes under däck än i maskinrummet, blef det ringaste skadad. Det behöfver ej sägas, att det största deltagande och bedröfvelse ådagalades af alla samhällsklasser i Sheerness. Så snart olyckan blef bekant, fylldes atorna af folk, som med oro inhemtade upplysni bland dem många slägtingar och vänner ti ven för katastrofen. På den gata, som leder till militärhospitalet, skall anblicken ha varit verkligen bjertgripande. 2 En amerikansk jurydom. TI Hemlandet es: Våra läsare hatva troligtvis ännu i friskt minne den hiskliga jernvägsolyckan vid Mast Eric-banan. Såsom kändt inträffade den katastrofen till följe deraf, att lokoen Gritfin insomnat. Samme Griffin har nd till rätta i Millford, Penn, inför domaren Barrett, och knappast har någon rättegång i taten tilldragit sig mera allmän uppmärksamhet och blifvit följd med spändare intresse, än denna. Då det klarligen bevisades att Griffin var den egentliga orsaken till olyckshändelsen, och lagen i ett dylikt fall är både tydlig och sträng, förefaller det väl mången b ligt, att juryn till slut förklarade den tilltalade icke skyldig. Ingen synes ha blitvit mera förvånad håröfver än den värde domaren sjelf, och han gaf luft deråt uti en straffpredikan, deri bland andra skarpa ting yttrades, det jury en åsidosatt lagen och brutit sin ed, och det hopp uttalades, att darne af de döde, döende, blödande och brända offren

13 november 1869, sida 3

Thumbnail