Familjemordet i Pantin. Telegrasen har redan meddelat oss, att Traupmann, samiljen Kincks mördare, pressad af domarens frågor och trött vid att kämpa mot de många bevis, som hopat sig mot konom, ändtligen aflagt en bekännelse. De i dag vid middagstiden anlända franska tidningarne meddela härom följande detaljer. i Traupmann har erkänt att han dödat den äldre Kinck. Mordet egde rum d. 25 Augusti på ett fäst nära Guebviller. Liket nedgräfdes på en plats, som Traupmann noga beskrifvit. Brottslingen beslöt derefter att mörda sonen Gustave, som han förut, medelst falska bref och telegram i fadrens namn, hade lockat till Gucbviller, för att å posten derstädes lyfta en summa af 5,000 francs, som fru Kinck ditsändt för sin mans räkning. Gustave kom till Paris, fördes af Traupmann till det ödsliga fältet vid Pantin och mördades der två dygn före den hemska natt, då fru Kinck och hennes yngre barn föllo offer för bofven. Den 20 September, sedan alla förberedelser blifvit träffade, firde Traupmann fru Kinck och de sex barnen i en fiaker till Pantin. När de andt till Chemin Vert, lät T. fru Kinck, hennes lilla dotter och den yngste gossen stiga ur. Den graf, som väntade dem rp tten vid Pantin, var på förhand gräfd i en fördjupning af marken, så att den icke föll i förbigåendes ögon. Ungefär 1.500 tot från den punkt. der siakern stannat, kastar sig T. först örver den lila flickan, som han genomborrar med flera knifstygn och stöter, ännu lefvande, ned i grafven, samt rusar derefter på den af fasa förstenade modren, som dukar under efter en kort förskräcklig strid, desto fö ckligare, som den lille gossen höll henne i klädningen och uppgaf genomträngande skri. Derefter blef den arme gossen slagtad och med modren kastad i gratven. Traupmann åte vänder till fiakern och hemtar de tre öfrige gossarne, som naturligtvis ana intet ondt. De tvenne yngre gå hand i hand, enligt T:s anvisn i riktning mot grafven. Den äldre och starkare går några steg bakom dem. Kring dennes hals kastar mördaren plötsligt en snara. qväfver honom och kastar sig nästa ögonblick öfver de begge andra, som stupa under huggen af hans mordvapen. Derefter återvänder han till den äldre. som ännu visar spår af lif, och dödar honom med knifstygn. Det öfriga är bekant. Ar denna bekännelse sann. ramgår häraf, att Traupmann ej haft medbrottslingar.