aude en sristund för att deras eler päl s af gossm när de kommo till verlden. or gråsfva med nakna s Mån i blå rockar och röda mö on flit, som päminner om den engelske arbetarens. liock al gamar, mi huudra, spisa en död och här och der ser man en vild hund et upp på strandbanken, för att skälla förbigående ångaren. Men af la vi för ötrigt intet; utsigten stånillet af de hög: a sluttasde sandban. på hrilka man planterat öke Raden nalens utomordentliga bredd från bank till bank gilver en föreställning om det ofantliga arbete, som här blifvit utfördt, men af densamma får man icke sluta till dess användbarhet för stora skepp. Dessa måste hälla sig uti en med bojar utstakad midtelrånna. och enär denna ej är så bred, att två djupgående fartyg kunna gå förbi hvarandra, mäste samma förs igtighetsmått här användas som på en enspärig jermäg. Med andra ord: sidostationer skola på ett afstånd at 11, svensk mil från hvarandra gräkvas, der ett skepp kan finna ankarplats, medan ett annat passerar förbi. Nu emedlertid ansträngas alla krafter för invigningsceremonien den 17 dennes. I går anlände till Ismailia några af ,Peninsular and Oriental Companys tjenstemän. hvilka hade anstalt noggranna lodningar sträckan för att bringa till visshet huruvida kanalen redan är användbar för djupgående fartyg. Deras rapport utgår på, att mycket återstår att göra. Ingeniörerna, medgifvande detta., försäkra dock, att allt skall vara färdigt till den 17 dennes, så att de krigsskepp. som komma att representera de olika nationerna under bögtidligheten, kunna tryggt passera från a I haf till ha Invigningsceremonien blir såsom sådan en ren formalitet; ty kanalen begagnas redan af mindre J djupgående fartyg, och det är i sanning förvåunande att se huru liflig trafiken redan är. Då wj man betraktar den svärm af Nilfartyg med kolos-ssala segelmassor, som betäcka farleden, glömmer man lätt, att de alla äro af temligen ringa drägtighet, och när man vid ankomsten till det lika-Som genom ett trollslag nppståndna Port Said ser s Stora are förtöjda vid dess jettekajer, stärkes Åsman i den villfarelsen, att kanalen faktiskt är ec öppnad för verldshandeln. Faktum är tvärtom, t att invigningsceremonien kommer för tidigt, och vatt ännu några månaderna torde forflyta, innan den regelbu trafiken med dju nde skepp vo kan sättas i gång. Af de tio sid .oner, som eanl dlanen upptåger, är för n ande enn färdig. Redan denna omständighet synes wig vara ett talande skäl för riktigheten at den äsigt jag här uttryckt. I ett sednare bref, af den 29 Oktober, . meddelar korrespondenten, att ban gjort sig det i sanning storartade besväret att sjelf loda hela kanalsträckan. Han hyrde ig sig för detta ändamål en ångbåt — entidningars korrespondenter kunna åta sig sådana utgifter — och begaf sig med några erfarna vänner ut på förrättniugen. Att döma af hans beskrifning, skedde lodningen med den mest pedantiska noggrannhet, och det funna djupet inregistrerades, faum efter famn, i hans anteckningsbok. ..Hvarje sörsigtighetsmätt var taget mot möjligheten af misstag, och hvarest det funna djupet icke öfverensstämde med hvad vi väntade, lodades för andra gången och af en annan kand. Ingen man i verlden känner således bättre eim vår engelska kollega kanalens verkliga tillstånd. ÅAesultatet af hans undersökning låter sammantatta sig i följande ord: Det är otvifrelaktigt, att en djup passage företinnes hela vägen från Medelhafvet till Röda hafvet, hvaremot det är ovisst om man kan hinna att till d. 17 November afligsna de grund, som ännu besvära denna ränna och göra färden för djupgående skepp äfventyrlig. I hvarje fall, säger korrespondenten, är det nu ett saktum, att den af årtusenden drömda förbindelsen mellan de begge hafven eger rum. De följder detta skall medföra för verldshandelns omgestaltning, för sÄfrikas och Österlandets civilisation — hvem kan förutse dem i hela deras vidd? Det är möjligt, att articegarne i företaget missräknat sig, om de tro, att verldshandeln omedelb: ut skall öfvergifva sina gamla vä sar, för att välja den genväg kanalen erbjuder. Men det är säkert, att detta förr eller sednare måste ske. Vi lemna nu Suezkanalen, men icke det våta elementet, innan jag omtalat en högst f sällsynt händelse, som förliden vecka tilldragit sig i hafsens djup, i grannskapet af hamnen Douglas (ön Man) — en hänj delse, som påminner något om den hemiska skildringen i ,Hafvets Arbetare af I striden mellan Gilliatt och pieuvremn. En hedersman till dykare hade, iklädd sin rustning, nedstigit på hafsbottnen, tätt intill kajen, för att der uträtta något arbete. Medan han vandrar dernere, helt lugn bland djupets under, med hvilka han genom mångårig vana hunnit blifva sörtrogen, upptäcker han på något afstånd ifrån ett rörligt föremål, hvars former han i den rådande skymningen icke kan urskilja, men som han, på grund af dess snabba rörelser, antager vara en stor fisk. I början fäster han föga uppmärksamhet dervid, ehuru han tycker, att fisken är en ovanligt korpulent best; men snart märker han sig vara föremål för djurets särskilda uppmärksamhet. Det slår kretsar omkring honom; det nalkas honom, det störtar plötsligt emot honom med öppnadt gap. En man, som varit mindre hemmavand i dessa nejder, der , villebrådet är fotlöst och , väsen med underlig form spöka, skulle kanske för evt ögonblick blifvit häpen; men vår dykare grep till sina vapen, och en strid uppstod, som räckte öfver en minut ock, efter flera ursinniga angrepp från fiskens sida, slutade med att han blef öfvervunnen i sitt eget element. När vår dykare steg upp i dagsljuset, medförde han som segerbyte en Patrachus, nära fem sot lång och tre fot bred samt utrustad med väldiga käftar. En berättelse om tilldragelsen, bestyrkt af hamningeniören, gör nu sin gång genom de engelska tidningarne. Fa ljemordet i bantin. Telegrasen har redan meddelat oss, att Traupmann familien Ninecks mördara ursgcad Af damma. LEN kapet — — Å — S Om We