de o st betogadt. troende, älven der detta är mi st och annat En resa på Suezkanalen. — Ett äfventyr på hafsbottnen. Den 17 dennes inviges Suezkanalen af Stockholms Dagblads extraordinarie ambassadör, hr O.v. K.. uppsträckt i paradunisorm och med en svit af furstar och vetenskaps Medan vi afvakta den. skildring han kommer att meddela af franska kejsarinnans toalett, vice-kouungens guldbrod derade rock och andra väsendtliga omständigheter vid invigningshögtidlighe-. ten, taga vi tillfället i akt och begifva oss med Daily News korrespondent i Egypten på en liten lusttur längs kanalen, för att under hans ledning studera de mindre väsendtliga omsttindigheterna. nämligen fva kanalen och dess beskassenhet. Vi rusta oss således för resan eller, rättare, vi inrätta oss beqämare och stanna der vi äro, helt enkelt lyssvande till hvad korrespondenten har att berätta oss, hvilket är följande: Oktober 27. sresa genom öknen förEn fem timmars sernvå de mig från Cairo till Ismailia, den nya stad, som blomstrat upp vid Tim im, midt emellan Suczkanalens ändpunkter. Ilettan och dammet gjorde! färden allt annat än behaglig, så att vi med g;ädje belsade anblicken af Timsas strålande bUlå pattenspegel och sunno oss med ett vis öje uti bangården mottagas af den hojtande svärm araber, som störtar sig öfver de resande, så snart bantäget stoppat, och rifves om hans reseeslsck:er. alldeles som om man kommit dit endast och allenast för att gitva dem lämplig anledning till etablerar ett trefligt slagsmål. Bagage-jägarne i Cairo och Alexandria kunna sägas slafviskt hylla anständighetens reglor och lefnadsvettets fordringar i jemförelse med dessa öknens äkta s r, som man här för första gången får se, för att sedermera icke förlora dem ur sigte, så länge resan å kanalen räcker. Emellertid har du knappt hunnit betria dig och dina resesaker ur deras klor — hvilket sker med bistånd af polisbetjenter, nade med långa käppar — förrän du upptäcker andra gestalter. klädda i fullständigt europeisk drägt och som kunde ötverflyttas, som de stå, till Parise bulevarderna. De europeiska moderna, de beqväma ekipagen, de vackra villorna, de herrliga trädgårdarne, allt detta, som bildar den ena sid. af k rasten, ti illhör det frauska nybygget Ismailia, hvars trie och artige styresman heter berr de Lesseps; de trasiga mantlarne, de bara brunstekta benen och armarne, de nakna brösten, de ruskiga turbanerna, de bronsfärgade anletena, de svarta med rannlåter utstyrda qvinnoslöjorna tillhöra åter dender arabbyn i Ismailias grannskap. du lycklig nog att i afton blitva hr de Lesseps gäst, möter dig der samma kontrast, fast i annan form. Sällskapet består at herrar i svarta frackar, bland hvilka åtskilliga furstliga personer, och at damer i nyaste parisertoalett. men du uppassas af barfotade nubier, hvilkas välvuxna gestalter och vackra anletsdrag ingalunda undgå din uppmärksamhet derför att o klädda i hvita drägter och skarlakansröda 1 I grannskapet af trädgården, i hvar. verk mångfärgade kinesiska Iyktor sprida sitt skimmer, ser du ändningar röka och sofva; och när du lemnar festen och genom sanden vadar hem till ditt hotell, hör du pianots toner blanda sig med de vilda ökenbundarnes tjut och de ännu vildare menniskornas rop. För sju år sedan var denna nejd lik den omgifvande ökne Allt var sand. Det är kanalen, som gifvit tillvar :a trädgårdarne, de inbjudande villorna. Färskvatten allt som behöfs för att göra sandöknen till fruktbart land, och detta behot tillfredsstalles genom den särskvattenskanal Suezbolaget låtit gräfva vid sidan af den breda saltvattenskanalen, som nu förenar två verldar. Underbara ting berättas om trädgårdarnes fruktbarhet, och verkligheten motsvarar berättelserna. Vinträd, dignande under sina svällande drufklasar, oranger med gyllene frukt, rosor, geranier från England omvexla der med den tropiska verldens färgrika plantor. Staden Ismailia har ett trädbeskuggadt torg, bulevarder, kasser, biljarder o. s. v. allt efter franskt mönster. Mycket är ännu ofullbordadt derstales. bland annat det vicekungliga palatset vid Timsas strand, hvilket ännu består af blotta stenmurarne. men som om några dagar härefter skall vara fullt färdigt, fullt inredt, för att blitva medelpunkten för festerna. Hinner man dermed till den d. 17 November, så är det ett underverk lika stort som något af dem Aladdins lampa framkallade. Men låtom oss icke dröja för länge i Ismailia. Vår uppgift är ju att bese, ja att kritiskt undersöka sjeltva kanalen. Vi stiga således ombord å den ångare, som dagligen gör turer mellan Ismailia och Port Said vid kanalens utlopp i Medelhafvet. i jön ligger, som nämndt, midtemellan de 2 ndpunkterna. Vi kola således till en början göra bekantskap med den norra kanalhälften, (i hvilken, likasom den södra, har omkring 5 (sveni: ska) mils läng are, soföra 40 förstaoch 30 andura-klass-passagerare, samt temligen liknar Jem, som gå mellan London och Gravesend. ilar ut på det breda lugna l vattnet, som troget speglar Egyptens blå himmel.och när vår blick öfverfar den vidsträckta, sol. Å ar glittrande, i fjerran försvinnande ytan, häpna vi vid tanken på att denna magtiga bassin, n en torr öken, blifvit fylld genom menskliat e. Men hvar är kanalen? Vi se icke ott spår af den. Vänta blott — ångaren kröker sitt lopp kring det der på venster hand utskjutande nåset, och vi befinna oss vid dess mynning. Anblicken innebär en öfverraskning. Vi hafva ntills med kanal förstått en helt trång vattenväg och dermed förenat vissa föreställningar om bogser-tåg och dragande h kunna vi kalla hvad vi här se en kanal? 3 dare än Themsen vid Richmond, och ö samma sväfva en mängd segelfartyg, som bi båtarnes stora besyunerliga seg Nej, detta Jiknar en bred och vacker flod, som föredra löpa ål, heldre än att göra on ga krok t är bokstafligen uppiyldt af hafvets innerän re; man ser de silfverglåusande fiskarne hoppa, man ser dem slå ring vid ring på Äfven på sin smesaannskapet af Timsa, har kanalen gsbjudande bredd, och här, för första or och menniskor, bokmed arbete på den spegelk ste punkt, en aktnin; gången, se vi kameler, å stafligen i tusental, syssels strandbankarne. Det ovan sta intresse vid dessa simma ut för att möta glänsa i solskenet, när de hö andra nubier hvila i hål, mjuka sand Se