Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1869, sida 2

st å dessa sl satt honom fört :röndat å Sto a kapyas t, som då kasta men at i bees upp mot en mindre bergsklippa, der det stod sast på 8 a sots vatten. Båten — det enda rädåni medlet ombord slogs gen böljorna, då besättningen hä igenom befann sig i redlöst tillstånd på vraket. Dagen efter, den 30 Oktober. med storm och hög, brytande s tes i dagniogen hafva strandat Å en liten bergsklippa, SO. om Lillö. f mil i SV. Svenska Ilögarne. För att visa nödsignaler i en trakt om 16 y vidd, som ej är bebodd af någon mensklig Se, upprestes storse leln, skarsvad till 2 höjd med några gets ledstänger, hvarpå såst var vinden SV. Fartyger mäl stången surrades fast vid fartygets pump: tade hela dagen förgäfves att erh hjelp. Fartyget började att öppna sig å styrbords sida. Allesammans ombord voro våta och förfrusna, och det var tillochmed svårt att ens erhålla en bit bröd. Den 31 Okt. var vinden SV. med snll storm. Sjön bröt nu med största våldsamhet rätt öfver vraket, som började gå i stycken. Annu voro alla vid lif, ehuru döden nalkades med hotande steg. Ingen hjelp syntes ännu till. Den i November dagades under ett rysligt väder med sydvestlig storm. Far rer på styrbords si igenom spanmåade ri ptenen och besättningen väntade nu ej annat, än att äfven de i sin tur, dan fortyget krossats, skulle hårda klippan. Klockan 12 på dagen utkommo till dem i en båt — mar hade gerom storm och oväder rott den långa vagen ar 41, mil från Röda sh rd, den närmast bebodda kronolotsen Jan Erik Ingman från Kudox in Lustru och hemmansegaren Magnus Westerman med drängen Anders Gustaf Jansson, hvilka nu med stor svårighet och lifstara nalkades olycksstället. Dessa personer voro alla hemma i Blidå ken samt Kudoa och Svartlöga byar. De hade på det ofantliga afståndet från ett högre berg sett nödsignalerna från vraket, men ej kunnat komma ut för det rasande ovädret. De kunde nu ej nalis tätt intill vraket med sin båt, utan förde en na med sig, som de kastade i land på den lilla låga klippan, der de skeppsbrutae med förfrusna lemmar titlbragt trenne dygn. Hvar och en af de 6 personer, som utgjorde fartyge stgjorde nu linan omkring lifvet p tade sig derpå i bränninga arefter de en ter annan blefvo halade till båten och der upptagne. Då kaptenen, med linan om kf tade sig i , hoppade hans kund e men rraktes af de våldsamma brottsjöri tillbaka till klippan, der han kraflade Den siste mannen ä klippan fastgjorde h linan på samma gå an fäste den om De skeppsbrutne för derefter i land på Svenska Hög: och uppv torra kläd der de fingo komma in i lotsstugan ina stelnade lemmar samt ömsa splagg. De å ade kronolotsar, der högst vg anlöpa. hade få da begifvit sig i Rödlöga för att deri utföra pro Först den 6 dennes kunde de seppsbrutne komma derifrån och sedan fortskafa e vidare hit till Stockholm för att såsom i dag ifra sig till hemorten. Fartyget tillhörde beälbatvaren och var oassureradt. Kapten Berggren har under djup rörelse omtalat osvandtående raska och menniskoränliga h hvilken både han, sov är en äldre man, med hustru och många barn, och alla öfriga af besättuinge ut en säker död till mötes. Men han tillägger ärv. att om det varit fyr på Svenska Högarne — ett önskningsrande i många år hyst, mål, som de sjö hade ej skeppsbrottet inträffat. — Stoc Iolnes sparbanker under Okt. månad 1859. Stockholms stads: Insättningar. . . .. Rdr 149,497:— Ittagningar... ... Öfrerskjutande insättningar Stockholms läns: Insättningeer.... . Rår Uttagningar . . Öfverskjutande insättningar Inalles mera insatt än uttaget . Rdr —— 4