441— MMS 2— f 700, 800. 960 och 1,000 fr. Klassifikaonen skulle föreslås af prefekterna och nderställas undervisningsministern; efter vart femte år skulle folkskollärarne uppyttas i en högre klass. Sedan ,Avenir national i en artikel åstått, att det andra kejsardömet ruineat en sjerdelel af den franska industrien, ttrar denna tidning sig icke destomindre å det skarpaste emot, att Pouyer-Querer skulle komma in i lagstiftande föramlingen. Det heter bland annat: Orsaken till, att vår industri icke kan konurrera med Eugland och Schweiz, ligger deruti, tt de löften, som gåfvos år 1560, icke blifvit ållna och icke kunna hållas. För att kunna beämpa den schweiziska industrien, måste vi hafva e billigaste transportpriser och icke gynna konessioner åt sådane jernvägsbolag, som regeringen ill väl. Man måste bereda medel åt de allmänna rbetena och icke låta konskriptionen beröfva erkstäderna sin bästa kraft; man får icke vid nanufakturstädernas portar hafva accistaxor. som j. ördyra lefnadsomkostnaderna för arbetarne och göraeras arbetstörtjenster otillräckliga; men specielt fär et icke existera någon budget på 2 milliarder, som rbetarne af sina löner få betala. Detta allt inneålles icke i de programmer, som äro uppställda af douyer-Quertier och protektionismens representaner i lagstiftande församlingen: Brame och Plichon. )e kalla sig nu liberala, men vilja endast betjena ig af friheten och de parlamentariska prerogati-, erna för att försvara sina privatintressen. Dessa. errar med sina principer och sin småaktiga takik kunna icke rädda den franska industrien, derm må valmännen i Paris vara öfvertygade. Deas princip är att undanrödja de år 1560 afslutade tandelsfördragen, samt att införa prohibitivtaxorwilka icke skulle kunna gifva annat resultat än tt från de utländska marknaderna utesluta våra iner, sidenvaror och alla andra produkter, som tro öfverlägsva de utländska. Deras princip är — ned ett ord sagdt-att uppoffra den öfriga indutrien för sina särskildta intressen. Detta vore lott ett nytt störande af de industrier, som drabyades deraf, cch af hvilka flera skulle bli ruineade. Sedan man i grund förstört en fjerdedel af Frarkrikes industri, skulle man ruinera de öfriga efjerdedelarne, och dock icke förbjelpa den försthämnde fjerdedelen till lif. I ENGLAND. i Den allmänna uppmärksamheten har hörjat sysselsätta sig med de sörslager, som regeringen ämnar inlemna till nästa parlamentssession. Ån säges det, att en omfattande skollag för England skall blifva det första förslaget, hvartill naturligtris skulle komma det förslag om ordnandet af det skottska skolväsendet, som under förra parlamentssessionen inlemnades utaf hertigen af Argyll, men som då ej kom. till slutligt afgörande. Gladstone och Lowe hålla på att utarbeta ett nytt system för skatteupptagningen. Ett par andra ministrar genomgå lagen om de irländska agrarförhållandena; men i denna fråga synes det icke råda fullkomlig enighet bland ministrarne sjelfva. Att förslaget icke skall bli så radikalt, som fenierna önska, kan man väl antaga af det skäl, att många medlemmar af ministeren ega stora irländska gods. Lord Clarendon har yttrat, att regeringen önskar ,,en opartisk reform, och Hartington har i ett oflentligt tal framhållit godsegarnes rättigheter. Det omtalas också, att lifförsäkringsbolagen skulle ställas under statens tillsyn. Detta föreslog Gladstone redan för flera år sedan, men förslaget vann då inger anklang. Nu synas deremot de stora skandalerna med bolaget , Albert m. fl. ha gjort opinionen benägnare att ingå på denna plan. Afskaffandet af officersplatsernas erhållande genom köp lärer äfven ingå i regeringens planer, äfvensom andra vigtigare militärreformer sägas vara i fråga. Så skulle stora förändringar ske i de nuvarande officersskolorna samt i de examina, som afläggas, med särskildt afseende på, att det skall läggas mera vigt på den praktiska än på den teoretiska undervisningen. I ett tal, som lordkanslern höll vid den nye lordmayorns installation, antyddes, att regeringen ämnar föreslå reformer i hufvudstadens kommunalrepresentation, och han uttalade förhoppning om, att lordmayorn skulle hjelpa till att afskaffa de nu gällande föråldrade förhållanden, hvarigenom Londons City i åtskilliga afseenden står som en stat i staten. ITALIEN. Ministren Menabrea har nästan under hela sin tillvaro gjort sig saker till inledande af en mängd politiska processer, cch ehuru den mestadels härvid dragit det korta strået, fortfar den dermed. Sedan Canzio, Garibaldis måg och redaktör af ,Gazzettino Rosa, efter en temligen långvarig häktning blifvit frigitven, har regeringen nu tagit ihop med vidlyftiga processer om den på sin tid så mycket omtalade mazzinistiska kompletten. Ånklagelseakten har utgifvits i tryck. En mängd milanesare äro invecklade häruti, och bland andra en ung engelsman vid namn Nathan, för hvilken Mazzini satt i verksamhet många inflytelserika personer i England. Hittills ha dessa dock intet kunnat verka. Nathan har sedan April månad sutit häktad i Milano; han har under förhören på det bestämdaste nekat! att hafva deltagit i någon sammansvärjning och förklarat, det han endast hade kommit till Milano för att helsa på sina der boende anhöriga. SPANIEN. Progressisternas och demokraternas förening till ett radikalt parti är att anse som ett faktum. Prim har infört ledarne för de monarkiska demokraterna — Rivero, Echegaray, Maztos m. fl. — i den prozressistiska klubben, der de mottogos med entusiasm. Enligt berättelser från San Sebastian synes man åter hysa farhågor för carlistiska agitationer. Enligt ,,Epoca skola många förnäma nanioror cim Aftor LapramharavalUufia. — —— —