sgifva sig till Paris för att bevista ett valmöte i Belleville, blifvit häktad, då han sskulle öfverskrida franska gränsen. Som bekant är, blef han dömd till två månasders fängelse, hvilket han förlidet år unsdandrog sig genom att fly till Brissel. UInrikesministern Forcade har — efter att hafva förfrågat sig hos kejsaren — erbjusdit honom ,fri lejd, som det heter i telegrammet. Förmodligen menas dermed personlig frihet under den tid valen pågå. Den 3 dennes hade Rochefort genom de I radikala tidningarne offentliggjort ett bref till valmännen i första kretsen, som är undertecknadt: , Henri Rochefort, candisdat revolutionnaire socialistek. Det heter i detta bref: , Hittills ha alla regeringens söften visat sig vara förrädiska. Hvarje frihet, som blifvit oss medgifven, har endast varit en fälla. Då despoterna finna ett så obegripligt nöje uti att kufva folken och göra dem dumma och slöa som djur, är det tid på att med handlingar visa dem, att detta beteende icke är utan fara. Regeringen har gjort sina vapen så fullkomliga som möjligt; låtom oss göra detsamma med våra vapen! Som man af ett utaf gårdagens telegrammer funnit, hade Rochefort infunnit sig å ett valmöte, der han begagnade sådane uttryck, att detsamma måste upplösas. .France meddelar, att regeringens förslag till förändring i generalråden har blifvit godkändt af statsrådet. Generalråden skulle — efter förslaget — få rättighet att sjelsva välja sina presidenter och sina byråer, bestämma sina arbetsordningar samt införa sluten omröstning. Valmännen skulle äfven hafva rättighet att fordra protokoll öfver mötena. ILNGLAND. Som telegrafen redan meddelat, har George Peabody aflidit i London. Peabody var en af mensklighetens sanne välgörare, en man, om hvilken man med rätta kan säga, att han icke gjorde godt sör det han egde en stor rikedom, utan att han samlat denna rikedom endast för att blifva i tillfälle att utöfva välgerningar. Utan att från början hafva egt den ringaste förmögenhet, hade han genom lyckliga spekulaSin födelsestad — Donvers i Massachusetts — har han i åtskilliga poster skänkt öfver en half mill. dollars, största delen till fattiga barns uppfostran. År 1852 utrustade han ensam ett fartyg till en expedition för efterforskning af sir John Franklin. Till staden Beltimore, der han som köpman hade lagt geunden till sin ofantliga rikedom, skänkte han 500,000 dollars för upprättande af ett slags universitet. Till upplysningens spridande i den stora unionens sydstater har Peabody dessutom på olika tider skänkt mer än 2 mill. dollars. I 20 år uppehöll sig Peabody i London som bankir, och det var under denna period, som han utöfvade så stor välgörenhet mot de fattiga i den engelska hufvudstaden. Drottning Victoria erbjöd honom baronet-titeln eller storkorset af Bathorden; men han afslog dessa utmärkelser. I Juli månad förra året upprestes åt honom i London en staty, som invigdes utaf prinsen af Wales. För några år sedan omtalades mycket den samling af teologiska uppsatser, som utgafs under rubriken: , Essays and Reviews, emedan två af medarbetarne blefvo anklagade för kätteri. Äunu en gång träder detta verk i förgrunden, sedan en af dess medarbetare, d:r Temple, blifvit utnämnd till biskop af Exeter. , Times påminner om den oskyldiga orsaken till denna skrift. Omkring år 1855 föll det några medlemmar af universiteten i Oxford och Cambridge in att offentliggöra en del vetenskapliga och politiska uppsatser. Bland bidragen funnos åtskilliga teologiska arbeten, hvilka likväl uteslötos för att uteslutande egna det hela åt verldsiga ting. Då emellertid författarne icke helt och hållet ville gifva förlorade prolukterna af sitt arbete, utgåfvos de teoogiska uppsatserna i ett särskildt band, och så framträdde , Essays and Reviews. Utan att ana eller afse något sådant, ipptände dessa författare härigenom en rand, som än i denna stund sägar, och om ofta återfinnes i de engelska tidnincarne. Och endast för att d:r Temple ar en af de sju medarbetarne i ,, Essays nd Reviews, hålla Pusey, lord Skaftesdury, MNeile med konsorter ett fasligt arm öfver hans utnämning till biskop. SPANIEN. Som man funnit, har Topete icke velat tertaga sin afskedsansökan, samt i cortioner förvärfvat sig ett kapital af 20 mill. sv. och han utöfvade med dessa mill. en mer än kunglig välgörenhet. Till de sattiga i London har han skänkt c:a 4 mill. KAO — OMM LI RA O — Ho — PP ——————— VO — A — S— — —08 — — d g NM es uppgifvit skälen derför. För att ndgå en under nuvarande omständigheter h te