Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1869, sida 3

anledning häraf crinras tillika om en föskrift i gällande bankoreglemente, att riksbanken ej inlöser slitna sedlar med mindre än att mer än hälften deraf i sammanhängande stycke aflemnas. — Den rysk-kinesiska telegrafledningen. I Dagl. Allh:a läses: Vi hafva redan förut omnämnt de storartade planer, med hvilka det bolag umgås, som nu sednast nedlagt den svensk-ryska telegrafkabeln. Med sina ledningstrådar ämnar detsamma att öfver Ryssland och Sibirien samt genom Stilla hafvet sträcka sina förbindelser till Japan och Kina. Såsom vi förut berättat, har bolaget redan erhållit den erforderliga koncessionen för anläggande af en undervattenskabel mellan de ryska telegrafliniernas ändpunkt vid Stilla Hafvet och Kina samt Japan. Den ryska regeringen lofvar i koncessionen sitt understöd i alla afseenden hos de kinesiska och japanesiska regeringarne. Landningspunkten vid Stilla Hafvet skall bestämmas af den ryska regeringen och telegrafbolaget i förening. Ryska regeringen lofvar de vid telegrafen anställda personerna beskydd, skattefrihet och tullfrihet för erforderliga materialier, en rysk krigsångare gratis till bjelp vid kabelns utläggande, utförande af de erforderliga landiedningarna genom Sibirien, ryska sändebuds och konsulers understöd i vidsträcktaste omfång och lika kraftigt beskydd för de vid telegrafledningen anställda personer som för ryska undersåter samt slutligen monopol på telegrambefordringen i 30 år, efter hvilken tid bolaget dock har företräde framför alla andra. Koncessionärerna skola deponera 150,000 rubel, tills första delen af kabeln blifvit lagd. Portot för ett telegram, som befordras genom Ryssland och kabeln, är bestämdt till 100 francs, af hvilken summa Ryssland erhållen 40 och kabeln 60 francs. Vid efterfrågan hos chefen för hinesiska beskickningen har man erbällit det svar, att ingen särskild tillåtelse behöfves för kabelns ilandläggande i Kina. (D. A.) — Eldsråda utbröt på Fredags afton kl. omkring 90. uti en byggnad, tillhörande egendomen n:o 6 Fateburs-brunnsgatan å söder. Nämnde byggnad, hvari drifvits bagerirörelse, blef af elden förstörd, äfvensom taklaget å en annan byggnad, belägen å samma gård. I detta sednare hus fanns ett boningsrum på vinden, hvari spanmålsbäraren Per Victor Malm med hustru och tvänne barn, det ena spädt, samt en tunnbindare-enka voro boende. Elden spred sig så hastigt, att dessa personer, som redan lagt sig och insomnat, icke utan fara räddade sig genom eld och rök; ingenting af deras lösören kunde bergas, utom de få klädespersedlar, som de hunno kasta på sig. Ur bageriet räddades en del inventarier, äfvensom en massa bröd; men enBstor del sådant gick dock förloradt; äfven förlorades åtskilligt mjöl. Om huru elden uppkommit kunde vid brandtillfället ej säker upplysning vinnas. Egendomen eges af byggmästaren E. O. Åkerlund. -K. Stora teatern. I P.-T. af sistlidne Fredag läses: En debutante å kongl. operan var i törra tider ett säkert tecken till ett fullt hus. Så är ej händelsen nu och var det ej heller i går, då för en glest besatt salong mamsell Wideberg gjorde sin debut som Anna i ,Friskytten. Den fåtaliga publiken bade allt skäl att vara belåten med sin afton, liksom debutanten med sin framgång. M.:ll W. är i besittning af en mjuk och behaglig röst, hvilken hon förstår att väl använda, hvarigenom hennes sång blifver korrekt och tilldragande. Hon uppmEuntrades af lifligt bifall. Med anledning af föreningsdagen var salongen sestligt eklärerad ).