RElanåade ämnen. is En varg. eståndare i ryska X Lithauen skrifver till ,,Schlesische Ztg följande: 9 På andra sidan al den förbi fästningen Beresina; flytande floden ligga några byar och den horrgårI den Sofki tillhörande skogen. På det emellan!! kog och byn Pocie liggande åkerfältet arlisammons kort tid sedan en afton nånor, då plö e ur skogen, qvinnan och sönderref henne inom få minuter. De ! qvinnorn stånd åsett detta, skyutill byn för att kalla männen till hjelp, men: då dessa anlände, var vargen försvunnen. Liket ; företedde en förfärlig anblic ansigte och hals voro ända till halskotorna sönderrilna, stet och magen upprifva och inelfvorna kringströdda. Byns ålderman nde genast till polisen underrättelse! m händelsen och utställde, i förbidan på polistjenstemännens ankomst, 6 vaktare i närheten af ! liket. Några timmar sednare, då vaktarne lågo vid en uppgjord eld, syntes vargen ånyo, och straxt? derefter antöll han vaktarne med sådant raseri, att i det blott var under det mest förtviflade motvärn, gom de lyckades retirera till den vid skogsbrynet liggande skogvaktarbyggnaden, der de dombarderade dörrar och fönster. En af dem, en stark bonde, hade på flykten blifvit något efter. Den olycklige blef anfallen af vargen och sönderrifven. Just i detsamma återkom skogvaktaren från en vandring i skogen, och äfven han blef af besten; anfallen med sådant raseri, att det med knapp nöd; lyckades honom komma halsdåd till buset, sedan gen bitit honom såväl i halsen som i kindbenet. Härifrån begaf sig vilddjuret till byarne Pocie och Ptoranie, öfverföll formligt några bondgårdar, inträngde i stugorna, hvilka, så länge det eldas i ugnarne, för rökens skull bållas öppna, och sårade menniskor och kreatur. Sedan sprang han öfver bygärdet, skadade 3 drängar och många hästar samt lopp upp på än vid Beresina, der herrgårdens hästar betade. Här sårade han 10 af cem, och då herdarne tillskyndade, kastade han sig äfven öfver dem, sargade hufvudet på en, handen på en aunan och bet skograktaren Mankiewicz piga både i halsen och öfra delen af benet. Slutligen sprang han till byarne Chanytony och Makanyninta, dödade i den sistnämnda ännu en qvinna, sårade menniskor, hundar oc andra djur, hvarefter han begaf sig in i den närliggande skogen. Under loppet af några timmar hade således detta djur dödat 3 menniskor och mer eller mindre illa sårat 31 personer samt 45 kreatur. Det sednare är så mycket mera att beklaga, som vargen sannolikt vär galen; de sårade menniskornas utsago öfverensståuamer deri, att vargen hade tradga i munnen och lät svansen hänga. Blott då han angrep uppreste han den sednare och sprang på bakfötterna, alltid anfallande hufvudet och halsen. Ganska misstänkt är den omständigheten, att vargen ej åt af liken, utan alltså af rent raseri ansom och dödade. Enär det var natt och menniskorna alldeles oförhappandes blefvo öfverfallna, kunde de företaga ganska litet för sitt beskydd. En bonde sköt emellertid vargen en kula genom baklifvet, och en annan, som tillfälligtvis hade en skomakarsyl i fickan, indref denne i vargens buk. Om dessa sår äfven icke genast dödade vilddjuret, så bidrogo de dock till dess försvagande, hvilket man fann följande dagen, då landtmännen från alla håll sammanströmmade i närheten af Sofkiskogen och anställde ett ordentligt vargskall. Nära derintill står midt ibland åkerfälten en liten skogsdunge, kallal Dombrawa. För att undersöka denna tog en afdelning af skallmanskapet, böjande sig under tallarne, sin väg derigenom. Plötsligt kände en af männen, en stor stark karl, sig antallen bakifrån. Utan att hafva någon aning om att det kunde vara vargen, grep han med handen mekaniskt bakom sig och fattade besten alldeles i nacken. Samtidigt ser han den ene af bans framtassar vid sin sida, fattar så äfven denne, och nu, öfvertygad om att det är med vargen han har att göra, håller han denne — pressande sig sjelf med ryggen emot en närstående tall — så länge, till VI dess de i största förskräckelse cerifrån flydda bön