Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1869, sida 2

JTIHMHLA benuerrskar den vad, Som ICacr Cattaro mot söder till Budua. Besättninhe, bestående i hvartdera fästet af ett halft KWimpfsen-i eri och några artilleri-g3 er, under befäl af en officer, märkte redan tidigt ge i Lördagen att insurgenter närmade sig, mestala hopar, hvilka dock svart åter drogo Kl. 1 e. m. gen större he gynnade af den mycket kupekl lock betäckta terrängen, hade på a och nu öppnade eiden. Besätt-far i hvartdera fästet uppgå il de elden på det liflis I mo de anfallande stora förluster. Trots ni de de begge fåstena kuappast kunnatiet om icke kl. 3 en infanteribataljon hadelq; ankommit till understöd. Till och b ed efteråt fortsatte insurgenterna — förträffligt b nförda och dessutom gynnade af terrängen — IOC tt motstånd, tills omsider kl. 5 en ny infanteriat ataljon anryckte från Cattaro och tog insurgen-gj a i flanken. Dessa togo då till flykten, be-;, astena och dessutom af två batte-! i. KL 6 lossades det sista skot-la ster äro: 3 man döda, 1 officerii . urgenterna, som isynnerej. o mycket vid återtåget, hade 70 döda och... 00 sårade, af hvil sellnare de flesta bletvo ansporterade till Montenegro. Våra ringa förster förklaras deraf, att trupperna voro väl betä ickta. St n var ofta så häftig, att fienden om ända i murarne och sköt in genom skott-Så I uggarne. Äfven måste anmärkas, att hvardera ite de till anderstöd utryckta bataljonerna endast af knade 300 man. — Den 21 på aftonen ölverhe slo iusurgenterna blockhuset Stagniewicz vid Å udua, i det de begagnade det ögonblick, då P. ommendanten sjelf öppnade porten för en qvinna, af om medförde proviant, för att med ett skott! g vörda kommendanten och intränga i blockhuset. sågra af besättningen blefvo dödade; resten togs a ll fånga I striden vid Trinita voro samtliga n: errikiska trupper beväpnade med kammarladd-s! ingsgevär, som visade sig vara at utmärkt bekaffenhet. Besättningarne hade gjort ända pår li sin ammunition; hvar man hade skjutit öbå 80 kottHr Denna skildring utvisar, att insurgen-å erna i Dalmatien icke äro att narrasis ned. li FRANKRIKE. d Den oenighet, som redan vid många till-k ällen gifvit sig tillkänna mellan det mo-jsi lerat-republikanska partiet och de radiir ala, skall efter all sannolikhet få ny nä-s. ing vid de till den 21 dennes utsattag upplementvalen i Paris. Det anses somir. roligt, att vensterns moderata flyget — b agstiftande församlingens gamla opposition uU mder ledning af Jules Favre, Thiers, o. s. v. g — skall gå hand i hand med tierspartiet su ör att motarbeta sådane personer som it Rochefort, m. fl. Hvad som synes tydajd lerpå, är förslaget om bildandet af eniv . k. ,fribetens liga, d. v. s. ett förbund sh mellan de moderata tidningarne, hvilka v nbördes skola förpligtiga sig att med alla medel bekämpa den radikala pressen, i fall f regeringen skulle fortfara att ignorera deli anfall och förnärmelser, som dessa orga-å ner dagligen utslunga mot densamma. Förslaget understödjes af , Constitutionnel, France, ,Moniteur, ,,Libert och ,Pu-!Ih blic. Sistnämnde tidnings hufwdredaktör, Ernest Dreolle, skrifver: , Låt ligan bilda sig; låt striden börja! Vi inträda i denna armt, som skall kämpa för den sanna fribeten, den frihet, som pressen I destovärre aldrig känt, emedan den under alla regeringar blifvit komprometterad. Re-f geringen behöfver ej bysa någon fruktan, emedan kejsaren står fast vid de löften,. ban för 3 månader sedan gifvit; men det ; är icke omöjligt, att allmänna opinionen skall komma att känna det ovärdiga i si-1; tuationen och beklaga sig deröfver. Dets bör vara pressens roll att förebygga enl, reaktion i denna riktning samt draga omsorg för, ait den allmänna meningens straffdom icke drabbar pressfriheten, utan pressens tygellösbet. ,Liberte förklarar afs amma anledning: ,,Om regeringen tillika med senaten och lagstiftande församlingen ville åt den liberala pressen öfverlåta att undertrycka skandaltidningarne, då utlofta. vi, att inom få månaders förlopp skola dessa tidningar vara afväpnade eller helt. och hållet försvunna. Det skall återstå en press, som diskuterar allvarsamma saker allvarsamt. SPANIEN. Den årliga beskattning af räntebärande statsobligationer, som af den afgångne finansministern föreslagits, har förefallit oss som en förtviflad åtgärd och har äfven i utlandet väckt stor uppmärksamhet sam: framkallat ett stort och berättigadt missnöje. Den engelska ,Times yttrar sig! med mycken skärpa bäröfver och påstår, att det alldeles skall vara slut med Spaniens kredit, om detta förslag antages. Exdrottning Isabella, som hittills icke af sina vänner kunnat förmås att afsäga sig sina s. k. rättigheter till kronan till förmån för sin son, säges nu, då cortes — troligen inom några dagar — skolaj välja konung, hafva tagit detta steg. Det! påstås också, att hon genom en diplomatisk agent underrättat spanska regeringen: bärom. Det unionistiska partiet, hvars kandidat hertigen af Montpensier hittills; varit, lärer vara starkast representeradt bland köpmansståndet, som bäde i husvudstaden och i andra större städer bade satt; i gång petitioner för honom. I cortes uppträdde åen 28 Oktober progressisten Canters med en förklaring, som väckte allmänt uppseende. Han påstod nemligen, att samtliga generaler, som stodo i spetIsen för upproret i September 1868, hade: högtidligen förpligtigat sig att lemna kronan till exdrottning Isabellas yngre syster Luisa, hertigens af Montpensier gemål. Detta påstående har icke blifvit bestämdt motsagdt; icke destomindre tror man, att samtliga progressisterna skola rösta för hertigen af Genua. Angående det blifvande konungavalet skrifver Iberiak: , Det ingen lätt sak att strida emot den allmänna opinionen; vi skola äfven af detta; skäl afhälla oss ifrån att omtala hertigens ; af Genua företräde. Vi säga endast, att just för det han är ett barn, kan han uppfostras så som vi önska, samt sålunda göras så förtrogen med vår författning, atti han genomtränges af September-revolutionens grundsatser. Enär både Silvela och Ardaunas — de begge ministrar, som be-! gärt afsked och derigenom framkallat den n. v. ministerkrisen — äro unionister, synes deras afgång bevisa, att det unionistieka partiet öfvergifvit hoppet att segra i thronfoljarevalet. En korrespondens från Madrid af den 30 Oktober till den franska Libertö lemnar följande skildring af dervarande förbållanden: ,Det radikala partiet, hvarmed man numera: förstår nramraccictarna Ach en liten afdelnine af 8