Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1869, sida 3

seende på åklagarens uppskofsbegäran, målet före taget till slutligt afgörande. De af svaramlena emot siera vittnen framställda jäf hafva icke blifvit styrkta och lemnas de fortfarande utan afseende; och, emedan, de saken, någon bevisning icke blifvi derom, att svarandena inom denna rä gjort sig skyldiga till ett sådant bedr om förmäles i 22 kapitlet 1 8 strafflagen, eller annan brottslig handling, som på hr grefve A Ir:son Dyäses el e Herrestads a elser eller föremål för alla n åklagare radsrätten rättvist svarantlena målet att frikalla; kunnando åklag Holm dock s Ieke älå att, på sätt srarandena yrkat, ä å nader: men lemnass 2 ehäli, öppet att emot ne och Å vederbörande föra rek konycutious i mån at bei ådana förutan utgö. lan; ty prölvar alit ansvar roth bar att för Å sen utg tva sordrad ers ag åt de at honom tiil sistlidet sommarti inkallade vittnen, nemligen tio rdr till Per Mickelsson i Norra Lion, nio rdr till hvardera af Lars Må: ch Nils J kobson i Tågra, tolf rdv å: hvs f Åuders Nilsson i Kattarp och Johan Lars i Klämman samt nio 1d1 åt hvardera af Sven Oisson och Ola Tufvesson i Stiby samt Anders Andersson och Berul Persson i Östra Herrestad. Åklagaren Holmströms yrkande af ansvar å Es Larsson för otidigt skrifsått saknar här anledning att bifalla.