Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1869, sida 2

Å Eyidemiska sjulsckuset: 7 koppsjuka; ingen inkommen under veckan. — Emigrationen, Då red:n infört ett klagomål från en Emigrantförening i Nya Kopparberget emot det s. k. , Great European American Emigration Land Company, deri bland annat förekom, att de svenska arbetare, som anlände till den bestämda destinationsorten, S:t Croix Falls, ej erhöllo det utlofvade arbetet, m. m., äro vi skyldige upplysa, att generalagenten för detta Company, srib. A. Ankarerona, till Dagl. Alleh:a insändt en förklaring, hvari alla de anförda klagopankterna fullständigt vederläggas. — Ny Tidning. Iunan fru Gullbrandsson hunnit utföra sin afsigt, att börja i Sverige utgifra en tidning rörande de amerikanska förhållandena, med hänsyn till do utflyttade landsmiin, som byggt sina bem i den nya verlden, har ett sådant blad utkommit i Örebro, under namn af ,Amerika-Bladet, utgifvet af med. d:r Axel Gihl, sjelf reåaktör och förläggare. Den profnummer af detta blad, som i dessa dagar blifvit oss tillsänd, innehåller, utom anmälan, introduktion, efter Laboulaye; amerikanska nyheter; ssarjehanda; födde, vigde och döde svenskar i Amerika; Newyorker-börsnotiser; ,revy och smänyheter från Sverige; ,,kallprat; Amerikas finanser I; bresläda; annonser från Ämcrika och Europa, samt såsom följetong: , Skällvargen, berättelse från Amerikanska vestern. För att angifra red:ns ståndpunkt, återgifva vi ur dess adress till allmänheten följande utdrag: Ett af motiverna för utgifvandet af denna tiding har varit att arbeta emot dessa ömsesidiga fördomar, som i forntiden utgjort ett sorgligt tvedrägtströ nationerna emellan och äfven i vår upphysta tid kunna bli ett skadligt hinder såväl för det fria utbytet af industriens alster, som inom andens verid. — — — Inga beundrare af Amekr institutioner i den mening, att de böra tjena till mönster i gamla verldens stater, anse vi dock enskilda delar deraf uppmärksamhet och kanske efterföljd, så att vi hysa en förhoppning, att vårt arbete må kunna bli icke blott af kulturhistoriskt intresse, utan möjligen äfven medföra någon praktisk nyt Uti emigrationsfi neutrala området. Då uti flera at Sveriges prorioser missväxt samt brist på kapital och företagsamhet förorsakat hungersnöd och arbetslöshet, så bör ingen misstycka, att dessas hungrande invånare i ett annat land söka sitt bröd, och vårt bemödande skall städse gå ut på att så godt som möjligt bandleda dessa stackars emigranter på deras mödosamma väg, men på samma gång torde vi få tillfälle att varna från en obefogad eller planlös emigration. — — — Vi känna intet politiskt parti, hvars program vi skulle vilja obetingadt underskr a, och kunna derför blott i allmänhet tillkännagifva. att vi ämna arbeta i folkvänlig, eller rättare i menniskovänlig riktning. I — Från Oronst skrikves till red:n at H.-I. den 1 Nov.: Vid den 28 sistl. Oktober utlyst kyrkostämma med Myckleby församling i dess kyrka, för bes fattande öfver ett för året af skolstyrelsen upp tadt utgiftsoch inkomstförslag, förekommo följande frågor, på sätt här anföres, till handläggan ämna vi ställa oss på det ning: I 1:0) Upplästes ett af skolstyrelsen upprättadt utgilts-och inkomstförslag, som upptog 870 rår till ränta och amortering å ett af församlingen upptaget lån för skolhusbygguaden, hvilken summa skulle uttaxeras med 20 rdr på hvarje oförmedladt mantal. Häremot talade flera församlingsboer med påstående, att när räntan och amorteringen för detta år (eller fjerde året) endast utgöra 675 rår, så vore tillräckligt att 16 rår uttaxerades på hvarje hemman. Ordföranden, kyrkoherden C. M. Rohdin, förklarade, att någon ändring härutinnan icke finge ske, ty hvad som var skrifvet det var rätt — begagnande för öfrigt sådana uttryck, som det icke är på sin plats att här omnämna. 2:0) Härefter framträder ordföranden i skolbusbyggnadskomiten, Johannis Andersson i Bufvenäs, och aflemnar till ordföranden i stämman en redogörelse för skolhusbyggnaden samt de åzmedel, som dertill åtgått, och sordrade nu att yttel kring 400 rdr först samt framdeles omkring 2, 000 rdr, måste anskaffas till skolhusens iståndsättande. Efter uppläsande häraf förklarade ordföranden i stimman, att församlingen borde upptaga ett nytt lån, att förräntas och amorteras på samma grunder som det förra, eller också borde man, i första hand, använda något af de förut föreslagna 870 rdr. Närvarande bemmansegare bestredo detta förslag, under förmenande, att upptagande af ett nytt lån vore att sätta skuld på skuld, som församlingen icke förmådde betala. H. Hällgeson i Håröd föreslog att, sedan nu 5,000 rår till skolhusbyggnaden blifvit anskaffade, att godtgöras efter hemmanstal, jemte omkring 1,000 dagsverken, uttaxering, för ytterligare sammanskott till skolhusbyggnaden, borde ske efter beräkning på kommuncns alla fyrktal, enär inom kommunen finnas många personer, såsom tjenstemän, skeppare, handtverkare och bandlande, hvilka icke ega i mantal satt jord och således icke bidraga till skolhusbyggnaden, ehuru deras barn bevista skolundervisningen såväl som hemmansegarens; på grund hvaraf föreslogs, att fem öre pr fyrk borde för året uttaxeras, och yrkade H. derå proposition. Ordföranden vägrade detta, under påstående att det vore emot lag stridande, och framställde i stället, efter eget förgodtfinnande, proposition, som efter mycken omskrifning fick detta innehåll: ,,vill församlingen besluta nytt sammanskott efter hemmanstal, eller vill församlingen använda öfverskottet å de förut sammanskjutne medel till skolhusbyggnaden — den som svarar nej vill hafva det a och ja det sednare förslaget. Några svarade ja, andra nej, utaf de vid stämman närvarande personer, hvars rätt häraf icke var beroende, det vill säga, sådana som egde liten eller ingen i mantal satt jord, men stor rösträtt på grund af andra beskattningsföremål. Omröstning skulle nu ske efter fyrktalsberäkning, hvarföre sju personer nedlade sina röster, på det skäl att vid omröstningen endast hemmanstal skulle beräknats, då det, hvarom fråga var, endast tillhörde hemmansegare eller innehafvare af i mantal satt jord. Efter omröstuingens slut förklarade ordföranden, att ja hade pluraliteten, och att detta sålunda utgjorde församlingens beslut! Besvär kommer att häröfver anföras på dessa skal: 1:0) att denna stämma var utlyst i olaglig tid, igt kyrkostämmoförordningens 9 F. 0) att vid stämman förekommit till beslut så—c — AM la —— — pas a — . —n— — — O— — — et Z — c ämnen, som ej i kungörelsen blifvit upp0) att det af skolrådet föreslagna beloppet af 79 vdr till ränta 4 hvoonadsläref är 1035 rdr för