Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1869, sida 2

gick ut på gatan, döf för den förskräckto herr Luchons bedyranden, hvilka öfvergingo till tecken af hänryckning vid åsynen af Ibarrayes nyligen upprittade nåtionalgarde. Det hade ersatt soldaterna, hvilka brukade stryka omkring på gatorna, som voro ödsligare och tystare än vanligt, ty fiera familjer, som brukade omsätta mycket penningar i staden, hade emigrerat, och de yrken, som uppehöllos af do rika, lågo nere, så att nöden började drifva missnöjet i Frankrike till sin höjd. Ingen oro eller rörelse visade likväl ännu att någonting ovanligt försiggick i trakten; ty denna sydliga provins var ännu mycket mindre smittad af de nya iderna än de, som lågo närmare hufvudstaden; men uppviglare fattades ej, och befolkningen började redan blifva farlig. Då Gavarnie gick förbi en smedja, märkte han att arbetet der var instäldt, ty smeden och hans arbetare hade samlat sig omkring en granne, som hade skyndat in till dem med en tiding, hvilken kolportören hade medfört samma dag. Tidningar voro sällsynta, och varligtvis hade provinsstäderna förr varit ovanligt likgiltiga för allmänna nyheter, men äfven i Ibarraye började det blifva helt annorlunda; dvinnor lemnade dansen och män sin skifkastning eller sitt arbete för att lyssna till innehållet af en tidning, om nu lästes helt öppet, ehuru endast för några månader sedan man skulle hafva hängt den kolportör, som vågat införa den. Genom tidningarne erforo provinserna hvad som tilldrog sig i Paris, hvilket var tongif-ande för det öfriga Frankrike, nu då de hotfulla rösterna från dess otaliga handtverkare började höras. DS—