Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1869, sida 2

SR 25 Oktober furst Adam alla polska riksrådsmedlemsina mandater. Eu gen i Laibach, der slovenernas 1 majoriteten (15 röster mot ih en helt plötsligt. er, efter det slove-1 ngd lagar i hationell ex. om alla embetens uteslusättande med slovener, om det ska språkets officiella användande, — sånger aade det kommit Ä ingar mellan de . I ett af mödepaterad, att et; vid den sen lemnade tysorens af polska i l ö des en 2 and, dagar, der det förhandlas på ienska språket (Dalmatien, Triest, Istrien och Görtz), ha, så hj idt man erfait, helt och hållet ignorerat den dem föreigan om införandet af direkta val Den dalmatiska land: gen ga Åe — — — — —— andtdagarne har den rege oringen en del brydemma sätt som de tig emot riksförfatt. mest på grund at mizörens liberala pcätili kyr nheter. an alla i Wie: den 28 oc a tidningar meddela öfve ) att upproret i Dalmati Itagande. Det har t. o. m. talats om, att kejsaren skulle återvända från Orie sär än p kt varit. Ett teleOktober från Zora till so innehåller, att bland; som österrikarne hade gjort 3 föra, funnos soldater både från i gzro och Ierzegowina. FRANKRIKE. Kejsaren lemnade Paris den 27 Oktober, å eft. m., efter att hafva gilvit flera auHan hade bland annat en läng ning mod general Fleury, Frankrikes nye ambassadör i Petersburg. Det! : rejsaren den 15 November sm tiftande församlingen ick e skall san ämddatsäda förrän den 29 dennes, s så återvända till sina hem de deputerade, hvilka hade kommit till Paris. Venstern och tierspartiet afstå ifrån att hålla nåa ytte rligare möten. Ji les Simon och: cel ha afrest till Anbin för att samla 8 r lakta angående uppträdena mellan trupperna och grufarbetarne. Vensterns sednaste sammanträden ha varit mycket stormiga; tidpingarne Rappel, , Reform och det häftigaste, och e gemenskap med ö ut utbast u era, håkom: lååter i Sens ö som t upplösa församlingen. an Mathilde skall, i kejsari ra les honueurs för stora mi skola endast tre sorgen i Paris, Lyon och Rancy; rot skola militärbefälen i Toulouse, och Lille upphäfvas, och i är rbefälet i östra Frankrike, som nu! A förlägeas till Metz. : detta be var fallet i Paris och Lyon. 4 åätgärder skall man vinna att! sva till hands en för ig armö på 1605. Man har under den d. mycket talat om en modifikation i 1565 års armlag. Det mobila nrardet skulle nemligen afskaffas och 2 fransman mellan 20 och 26 år först under krigstider kunna kallas till E när det sedan 18 år nu blir första ången som den folkvalda delen af representati ionen sjelf får välja president, är det: lätt förklarligt att man inom de olika pari tierna upps täller särskilda kandidater till denna post. Utom Schneider omtalas följande. En grupp af deputerade har kastat sina blickar på markis de Imten en af tierspartiets förnämsta. Markise r on af Frankirikes rikaste jordegare oct a r id att representera så, att det skulle kunna påminna om hertig Mornys lysande dagar. Talhouet var den bland le fem medlemmar at tiers hädit som