Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1869, sida 2

it I sörelsen om för vändrin 5 å; ed misstro betrakta de nunala förtroendevännen och att öfverslytta detta misstroende ätven å deras åtgärder, till och med då dessa kunna ara ganska välbetänkta och ingalunda förtjena åget omildt bedömande. Det förslag, som elter en het dust i fö naren ltel yta ta kama en antaget, gick derr t, det nu bestämda röstmaxim ar en tjugondeaf hela röstetalet efter röstlängden skulle uts mot ett stadgande, som innefattade en samon af relatif och absolut röstbeg ning, så tt icke någon skulle ega utöfva rösträtt för större utal röster, än som svarar mot en åemtiondedel f stadeus eller valkretsens hela röstetal efter röstnaden, eller i något fall för bögre röstetal t, som motsvarar bevillningen för 16,000 rdras nkomst af kapital eller arbete. Den relativa beningen, en femtiondedel af hela röstetalet, blef af riksda IR sulle verka inom de mindre städerna, den absonta, som stadgar, att ingen får rösta för mera än len bevi ming. som svarar mot en inkomst af 10, 000 rår af kapital eller arbete, skulle verka inom de örre. Det lär väl knappast salla någon in att betrakta detta förslag såsom omstörtande. Vi för vår de som tro, att man kunde göra ännu större cåtergifter åt yrkandet på personligbetsprincipens ork nande, erfara visserligen ingen bansla af entusiasm tor den af riksdagen beslutna re:ormen; men då i städse hyllat den åsigten, att man vid reformsträfvandena bör taga i betraktande förbanden varande förhållanden och söka göra klart sig hvad som kan vara möjligt att ernå, så bafva vi tillstyrkt antagandet af det nu föreliggande förslaget, emedan de ölverklagade mis störhållandena dock ulle derigenom i någon och icke alldele oväsentlig mån undanrödja Deras antal, kunde finna sig es a någon möjlighet att göra sin röst gällande vid de kommunala sngeläger nheternas handikes sning, skulle icke obetydligt ökas, och derigenom vinnas en fastare grundval för de kommauVala institntionerna än för närvarande, då makten 3er hos ett ringa fåtal och massan af RN Letralktar dem med alfvoghet, för att ic! fiendtlighet. Men jnst derför att reformen är på samma gång d terst moderat ech dock skulle innefatta ett igt framsteg, hade man väntat, attregeringen skulle kunna utan någon tyckan gifva den sin stadfästelse. Man hade äfven några yttre anledningar till ett edant antagande. Då irågan sörevar vid 1868 års riksdag, och ett förslag af ungeförligen enahanda syfte som det nu föreliggande ar lagutskottet fr amstil les, fann regeringens främste ledamot, hr j inistern, sig föranlåten att framlå gheter, som han hyste mot dess äntagar Man torde erinra sig, 2 att utskottet då hade, jemte ett relatilt maximum ar en femtiondedel af hela rösttalet, föreslagit såsom absolut röstmaximum 100 röster. H. exe. sfrih. De Geer eriarade dorvid, att maximum blefve berocva de af förändringar i verillningens belopp och att frågan om de mest genomgripande förändringar af den kommunala rösträtten på detta satt skulle gör beroende af riksdagens allena besluts enderätt i den ordning, som för Pevillninsgsiden är stadgad, och konungen skulle i denna villa omständighet beröfvas alit inflytande, oaktadt den delaktighet i k ommunallagstiftningen, som honom tillkommer. Då innevarande års logott ånyo framlade förslaget, hade man sökt undanrödja anledningen till nyssnämnda anmärkning genom att binda det absoluta röstmaximum vid ett visst bevillningsbelopp, utan vid en inkomst af kapital eller arbete (eller deremot tande fastighetsbesittning), på samma sätt com ingen nedåt för dlrkt till Andra kambunden vid en viss inkomstsumma eller besittning. Vid behand nun ar detta inom kamrarne iakttogo väl frih. De i j j j nir 8 sörsar Geer som regeringens öfriga ledamöter fullkomlig tystrad, att de man bade följaktligen skäl a gång hade något ink Ia de ic ranställa mot den form, i hvilket dct nu framMe. Dt a dessa anledningar, som det dröjsmål, på s skygghet och tvekan, måste förei ör grad ölverraskande Falist å 16 i törordningen om kommun: se i stad, skola i landsortens städer igv Men verkställas i December månad. kort tid, innan de rum, Finner regeri tig, kunde man förmoda, att hon skulle h angeläget att få de nya bestämmelserna tillämpade redan innevarando år, men då borde också kunen utfärdas så tidigt, att ledes blott en sar böra ega rmen nödig och nytj återstår s rö ävgde 9 nn samma iglag vi så nu kan va les tillåta oss er nra, att ra på tiden, att ärendet etages a tit N behandling, i fall regeringen eljest ämnar 2 riksdagens beslut. uttrycka vi den förho , att regeringen ej skall vilja möta den t sammanträdande riksdagen utan att hafva om ifrågavarande reform. Då det icke rna låter tänka sig, att regeringens medlemmar kunna hysa några farhågor för följderna af denna ringa eftergitt, eller att de kunna förbise vigten af att un danrödj anledningarna till ett allmänt och befogadt r je, så skulle ett motstånd mot densamma svår ligen kunna tydas annorlunda än såsom yttringen af en föresats att icke samtycka till någen den ringaste politiska reform. Sådant skulie troligen ej länge uppehålla den alimänt önskade reformen, men säkert bringa icke ringa förstärkning åt de fraktioner inom representationen, som at olika anledningar stält sig i en mer elle mindre öppen opposition mot den nuvarande ninistören Äh Du