Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1869, sida 3

fortlefva. Hr L. har förmält sig sinnad att vid jultiden åter här inbjuda till åhörande at ett föredrag af historiskt innehåll. Upsala d. 25 Okt. (Från redaktionens korrespondent.) Den inbjudningsskrift till afhörande af den offentliga föreläsning, hvarmed professor Landtmansson tillträdde rektoratet för akademien den 22 dennes, som protessor Mesterton utgifvit srån trycket, afhandlade ett ganska vigtigt ämne, nemligen den klinika undervisningen i Upsala, dess uppkomst och utveckling till våra dagar. Författaren gör i sin inledning reda för några af utlandets mera berömda sjukanstalter, äfven i fråga om deras historia. Så anföres att Hötel Dieu i Paris existerade redan år 829; man har t. o. m. velat räkna dess ursprung än längre tillbaka, eller ända till Druidernas tider. Det första kristna sjukhus skulle, enligt Ilieronymus, blifvit grundadt i Rom år 380 af en from matrona vid namn Fabiola, och skall detta vara den första anstalt, som burit namnet ,, Nosocomium. I Wien anlades 1240 hospitalet ,,zum Heiligen Geist. I orienten uppstodo hospitalerna genom pilgrimstärderna redan i sjunde århundradet, och efter korstågen inrättades vårdanstalter för spitälskee Leproserier, hvilka i 13:de ärhundradet skulle uppgått till det enorma antalet af 200,000! Den offentliga sjukvården i vårt land är jemförelsevis ung. Först 1752 grundlades serafimerlasarettet med 8 sängar, och genom ett kongl. bref af den 10 Oktober 1765 gafs första uppslaget till länslasarettens inrättande, men först 1791 anses landets offentliga sjukvård vara organiserad. Man torde utan fara att begå ett misstag kunna påstå, att det akademiska sjukhuset i Upsala är en bland de första, om ej den allra första offentliga sjukvårdsanstalt i Sverige. Författaren anser att det ej skall sakna intresse att läsa detta sjukhus? historia, och att den kan bli ett bidrag till den , Upsala universitets historia, som den snart stundande 400åriga jubelfesten utan tvifvel kommer att framkalla. Olof Rudbeck den äldre började, då den kännbara bristen på kliniker gjorde sig gällande — hvilken visade sig deruti, att med. studerande reste utomlands för att studera in praxi — att arbeta för ett akademiskt sjukhus. Detta var år 1666, men 1700 var man icke kommen längre för det, trots anslag blifvit beviljade med 1500 d:r, hvilka penningar man dock icke kan upptäcka ha kommit akademien till godo. Sistnämnde år inrättade fakulteten en poliklinik, som skall ha varit den första institution af sådan beskaffenhet i Europa. Alla andra förslager stannade emellertid ,,på papperet under bortåt 40 år, ehuru Rudbeck j:r, doktor Roberg med flera gjort påminnelser hos Kgl. M:t. I Maj 1705 fick Roberg från collegium medicum 160 daler caroliner, och konsistorii utlåtande lydde, att det fann , Nesocomii inrättande vara ett sådant verk, som lämder Guds namn till ähra samt de studerande uti medicinen och Fäderneslandet till nytta, hvarföre det beslöts att de penningar, som kunde inflyta vidare, skulle ,, till dessa pios usus af räntmästaren förvaltas. Dessa 160 daler caroliner voro således uppslaget till det Nosocomium, som sedan under mer än halftannat sekel spridt välsignelse omkring sig, och som nu med 150 sängar och öfver 40,090 rdrs ärsbudget utgör på en gång länets yppersta välgörenhetsanstalt och det medicinska läroverkets i Upsala säkraste grundsten. Inom år 1705 hade man 1,681 daler kopparm. genom frivilliga gåtvor, och 1708 voro 4,800 daler insamlade. Fyratiotvå år efter, sedan första initiativet blifvit taget, inköptes på Robergs förslag grefve Bengt Oxenstjernas hus för 9,000 daler kopparm. — det förra Nosocomium, innan vi fingo vårt nya sjukhus. — Men år gingo efter detta, och det blef lika litet uträttadt, så att hotelser af gifvarne att återtaga sina penningar förspordes, och då Roberg såg att man ingen profit hade af huset, ville han åsterställa , kapital med upplupne räntor i banko, men konsistorium ville intet höra på det örat, hvarefter, beklagligen, Roberg blef vårdslös och likgiltig, — och en del gifvare återtogo verkligen sina penningar. Det gick till och med sål långt, att man höll krog i det inköpta huset, och rektor klagar 1714 öfver ,thet stora oväsende och myckna förargelse, som här sker genom thet otidiga krögeri och säljande, som säges hos madam Quist föröfvas uti thet så kallade Akademiens Nosocomiehus, tyckiandes hr rector thet vara oanständigt. Omkring 1717 anser man att sjuke första gången emottogos, sedan vederbörande bragt Roberg på bättre tankar och han låtit inköpa nödiga kirurgiska instrumenter. Den första summariska redogörelse för sjukhuset är af 1722, då