Af serskilda judiska stiftelser existera: tillsammans för 94 familjer. Härtill bör ännu läggas 12 asyler, legater med e förmögenhet at flera millioner, en mäng understödssällskaper, dels med allmän na, dels med speciella syften, och slut ligen fattigväsendets stiftelser: , Frelse rens Arbeidshus (200 försörjningsbjon) Frue Arbeidshust (50 hjon); ,Fattig gaarden (78 amiljer och tillfällig bosta för 107 husvilla familjer); ,,Sökvsesthuset (öfver 100 husvilla familjer); ,, Almindelig IIospital (1,200 gamla och sjukliga per soner); , Holmens Arbeidshus (200 hjon och ,,Ladegaarden (omkring 1,000 indivi der af båda könen). Säkerligen ha endas få städer af Köpenhamns storlek ett s stort antal välgörenhetsanstalter att upp visa. Detta öfverflöd har för öfrigt just dessa dagar giflvit anledning till ett rät qvickt förslag, hvilket måhända är iram stäldt på ett skämtsamt sätt, men utar tvifvel allvarsamt menadt. När man på detta sätt tänkt på allt och alla, när man nästan får bråka sin hjerna med att hitta på något, som man kan göra donationer till, när man tillochmed bortskänker penningar till — idioter, skulle det då vare för mycket begärdt, att man äfven en gång tänkte på snillena? Våra författare ha regeln endast en sorglig framtid att emotse; såframt staten ej försörjt dem med er eller annan liten tjenstebefattning — ock hur mången författare kan eller vill åtage sig en sådan? — ha de på sin höjd utsigt till att ernå ett tarfligt understöd aj omkring 400 rgsdlr årligen, den s. k Digtergage, hvaraf tillochmed endast utdelas 4 portioner. För att kunna lefva äro de således nödsakade till beständig produktion, äfven när den tid kommer, då sånggudinnan upphört att vara deras ständige gäst, och följden häraf är, att dessa män, hvilka, då de stodo i sin fulla kraft, frambragt arbeten till prydnad för sig sjelfva och den danska litteraturen, öka antalet af dessa med en barlast, hvarmed hvarken de sjelfva eller deras sånggudinna äro tjenade. Det skulle derför vara glädjande, om det en gång fölle en rik man in att, till tack för de många glada stunder, som danska författares verk beredt honom, stifta ett större legat för dessa. : Kineserna ha ånyo uppslagit sina pauluner i Hötel dAngleterre — jag öfverlemnar åt diplomaterna att afgöra, huruvida valet af denna bostad är en ren tillfällighet, eller om det icke möjligen skulle ligga en fin politisk kombination deri — och synas befinna sig förträffligt der. Och hvarför skulle de ej göra detta? De finna ju allt likasom hemma hos sig. Midtemot sig se de den herrliga kinesiska ryttarestatyen af den aflidne konung Kristian V, hvilken hans efterkommande ännu med undersåtlig tillgifvenhet kalla , hästen; till höger ha de det ännu mera kinesiska packhus, hvilket man här är ense om att kalla ,,konstens tempel; till venster se de den charmanta högvakten, som med sina tre kanoner, hvilka ej kunna skjuta, pekar ut öfver torget, och slutligen ha de utanför sina fönster ständigt en flock af nordens kineser, som med spänd uppmärksamhet stirra upp mot IIötel dAngleterre. Och under sådana förhållanden och omgifningar skulle de ej känna sig hemmastadda? De många likhetsoch beröringspunkter, som kineserna torde ha funnit mellan Köpenhamn och sitt hem, skola utan tvifvel bidraga icke litet till att framkalla ett vänskapligt förhållande mellan de båda makterna och att underlätta afslutandet af åtskilliga ömsesidiga traktater. Endast i en punkt kunna vi icke efterlikna kineserna; ja, jag måste bekänna, att de deruti äro föremål för min starkaste afund. Hvarje dag, då jag går förbi hotellet och kastar en blick upp till dess fönster, ser jag min vän med det outsägbara namnet, ,,visdomens glorvyrdige son, sittande der, leende ned åt solket, så att han visar de hvita tänderna, och — för öppna fönster! Känner man lä i Kina, känna då ,,solens barn alls icke till snufva? Skulle de aldrig sjelfva ba erfarit sanningen af den store romerske skaldens ord, när han säger, att menniskan endast då är lycklig ,nisi cum pituita molesta est? Ad. B. UTRIKES. DYFCET ART