Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1869, sida 3

— Vigradt tillstånd för qvinna all utöfva åherirörelse i Stockholm. I Posttidningen läses: F. d. åkaren E. G. Ohlssons hustru Sofia Wilhelmina Ohlsson hade hos Stockholms handelsoch ekonomi-kollegium sökt tillstånd att här i staden utöfva åkerirörelse. Öfver ansökningen infordrade kollegium yttrande från södra åkarelagets ålderman och bisittare, som å äkarelagets vägnar bestredo bifall till ansökningen, hufvudsakligen på den grund, att hustru Ohlsson, såsom qvinna, icke skulle kunna fullgöra åtskilliga befattningar, hvilka det åligger åkare att personligen utöfva, och deribland särskildt att vara droskförman vid jernbanstationerna samt åkarelagets ålderman eller bisittare m. m., hvilka befattningar, genom val af lagets medlemmar, tillsättas. Enligt utslag den 14 sistl. Sept. förklarade kollegium, att då lagets medlemmar egde vid ofvanberörda val utse dem, som de ansåge till hvarje af ifrågavarande befattningar lämpligast och följaktligen kunde undvika att med sitt val falla på hustru Ohlsson, och vid sådant förhållande hennes egenskap af qvinna icke lade hinder i väg för henne att fullgöra de med åkeriyrket ovilkorligen förenade skyldigheter, så ansåge kollegium det icke kunna hustru Ohlsson förvägras att här i staden 4 Södermalm utöfva åkeriyrket, under de vilkor likväl, som öfverståthallare-embetet kunde finna lämpligt att i afseende derå särskildt bestämma. ofver handelsoch ekonomi-kollegii berörda utslag klagade södra äkarelaget hos öfverstäthällareembetet, som, genom beslut d. 13 d:s, förklarat, att då rättigheten att i Stockholm betjena allmänheten med körslor mot viss betalning icke lämpligen må, äfven med afseende å de med dylik handterings utöfvande förenade särskilda åligganden, meddelas qvinna och minst hustru, som står under mannens målsmanskap, kunde bustru Ohlssons ansökning, att i Stockholm utöfva åkerirörelse, icke bifallas. — Väderleken. Den första snön denna höst i hufvudstaden föll tidigt på Måndags morgonen och qvarlåg på hustaken ända till framemot middagen. Temperaturen var under dagen låg och vädret blåsigt. — Erdcditlagstiftningskomitken har, säger ,Stockholms-Posten, under grefve Eric Sparres ordförandeskap i Åändags återtagit sina arbeten. — Folkundervisningen i Europa. Rörande densammas olika ståndpunkter i vår verldsdel meddelar A. B. följande i Frankrike offentliggjorda öfversigt: 1) Sachsen: Sedan lång tid tillbaka kunna alla invänare i detta land läsa och skrifva samt besitta de nödvändigaste kunskaperna. Skolundervisningen är påbjuden genom lag (obligatorisk); man finner i hela riket knappt något barn, som icke har besökt skolan. 2) Schweiz: Hela folket kan läsa och skrifva samt besitta de nödvändiga kunskaperna. Nästan alla barn på 12—13 års ålder erhålla en omsorgsfull uppfostran. Skolgången är obligatorisk. I detta land är det, der staten i förhållande till sina tillgångar gör de största uppoffringarne för folkundervisningen. 3) Nordtysklands småstater: I alla dessa är skolgången allmän och obligatorisk. Det är sällsynt att finna någon fullkomligt okunnig individ. Alla barn besöka skolan. 4) Danmark: Alla danskar på få undantag när kunna läsa, skrifva och räkna. De flesta barn hållas i skolan, till dess de äro 14 år gamla. Undervisningen är obligatorisk. 5) Preussen: Undantagandes i några af de östra distrikten besöka nästan alla barn i riket skolan. Undervisningen är obligatorisk. En officer, som förestår undervisningen vid landtvärnet, hade på tolf år blott träffat 3 rekryter, som icke kunde läsa och skrifva. Af deras förklaring inhemtades, att de, såsom söner af båtskeppare, voro födde och uppvuxne på sjön och derföre icke besökt skolan. 6) Sverige: Det antal invånare, som hvarken kan läsa eller skrifva, uppgår till 1 på 1000. Undervisniogen är obligatorisk. 7) Baden: Alla barn erhålla skolundervisning. 8) Wuärtemberg: Här finnes ingen bonde, dränggosse eller flicka, som icke kan läsa, skrifva och räkna. Undervisningen är obligatorisk. 9) Holland: Allmänt understöd fråntages hvarje fattig familj, som försummar att skicka sina barn i skolan. Man beräknar antalet af helt och hållet okunniga personer till 3 på 100. 10) Norge: Nästan alla norrmän kunna läsa, skrifva och räkna hjelpligt. Undervisningen är obligatorisk. 11) Baiern: Af 100 till krigstjenst utskritne män kunna blott 7 räknas, som ha ingen eller blott ofullständig kunskap i de första begynnelsegrunderna af skolundervisningen, hvilken för öfrigt är obligatorisk. Såsom den 12:te i ordningen kommer Frankrike: Här finnas 23 på hvarje 100 till krigstjenst utskrifne, som icke ha fått någon skolundervisning. Derefter följa Belgien, England, Italien, Österrike, Grekland, Kyrkostaten, Spanien, Portugal Moldau, Wallachiet, Ryssland och slutligen Turkiet. 282 88g(!!.T TTT L— TT TRA SATTE I TN ENARE EO