Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1869, sida 2

med, att egendomsherrarnes intresse är mycket starkt derstädes och att sarmers, utan hallot, ej våga välja någon annan än den deras landlords önska; uti många generationer har aldrig någon liberal man derstädes blifvit vald. Jag vill ej underlåta att anföra ett yttrande, som sir Th:s Basley i Tisdags fällde. Han berättade, att många år efter frihandelssystemets antagande, och då han uti ett samtal med sir Robert Peel för denne omtalte huru goda förhållandena blifvit uti Lancashire mot förr, Peel svarade: att han var mycket glad deröfver, tilläggande: ,take care to keep what you have got (,var rädd om att bevara det I fått). Fastän man — och jag tror med rätta — påpekat denna nya attack såsom svag och betydelselös, böra vi, enligt sir Robert Peels åsigt, alltjemt förblifva på vår vakt, ty vargarne äro straxt färdiga att öfverfalla den sig i lugn och säkerhet troende bjorden. Det lustigaste är, att protektionisterna i Frankrike skrika öfver, att Englands fabrikanter uteslutande draga fördel af traktaten och de här i landet. att fransmännen ensamt äro gynnade. Då denna diskussion först uppstod, befarade jag att den skulle gifva åt andra länders protektionister ett nytt vapen, men nu anser jag att densamma tvertom kan tjena till nytt stöd för andra länders fribandlare, då just genom en ny debatt nyttintresse väckes och större klarhet vinnes. — Fregatten , Vanadis, Enligt ett hit ingånget enskildt bref, afgick fregatten den 12 dennes tidigt på morgonen från Gibraltar till Brindisi. I anseende till den fördröjda resan kommer fartyget icke att, såsom ämnadt varit, gå till Algier, utan afgår från Brindisi direkte till Alexandria och Port Said. — Tredje årsväxtberättelsen för länet, under sistl. gårdag afgifven af landshöfdinge-embetet härstädes, är af följande lydelse: Under derför i allmänhet gynnsam väderlek har årets gröda blifvit inbergad och den erhållna skörden deraf bar motsvarat de goda förhoppningar man under växttiden derom gjort sig, enär densamma, så till myckenhet som beskaffenhet, utfallit mer än vanligt fördelaktig. Ehuru aftröskning icke blifvit verkställd i den utsträckning att ett I tillförlitligt bedömande af de olika sädesslagens afkastning deraf kan hemtas, torde dock densamma, på grund af derom inhemtade uppgifter, kunna beräknas som följer: Höstsädet af hvete och råg: lemnar 10 å 12 kornet, eller lika med förhållandet i goda år; Värsädet af dito: odlas ringa, men lemnar fullt medelmåttig skörd; Dito af korn, blandsäd och hafre: lemnar 7 h S kornet, eller skörd öfver medelmåttan; Dito af ärter, bönor och vicker: Detta säde suppgitves hafva i vissa trakter af länet, synnerligast å lågländ mark, skadats af inträffad frost i slutet af Augusti och början af September månader; hvarförutan angifves att detsamma inom mellersta delen af länet, eller Inlands fögderi, lidit at storm under blomningstiden. Ifrägavarande sädesslag kunna dock, i allmänhet bedömdt. anses lemna atkastning öfver förhållandet i medelmättiga år, eller 7 a s kornet, utom för Tunge härad, der afkastningen anses hafva utfallit blott med 4 å 5 kornet, eller under medelmåttan; Potatisen: Den under ofvan angifna tid inträfsade frost har nästan öfverallt haft ett menligt inflytande på utvecklingen af detta säde. Inom Göteborgs fögderi angifves detsamma lemna fullt medelmättig skörd, äfvensom skörden inom Orousts Joch Tjörns fögderi uppgifves hafva utfallit serdeles gynnsam å högländ mark eller der frosten haft mindre förmåga att skada; men inom länets öfriga fögderier anses ifrågavarande säde lemna skörd blott under medelmåttan; och torde afkastningen derför kunna antagas för hela länet motSara 6 å 7 kornet, eller icke fullt medelmåttig skörd. Öfriga rotfrukter af kålrötter, rofror och morötter, som dock odlas i ringa mängd, lemna i allmänhet medelmåttig skörd; Lin, lika förhållande; Höskörden, å såväl naturliga som artificiella ängar, har lemnat både en god och riklig skörd. I öfverensstämmelse med hvad här ofvan är an-fördt, kan alltså afkastningen af årets skörd, i allmänhet bedömd, anses hafva utfallit god hvad höstsädet beträffar och öfver medelmåttan hvad vårsädet angår. Höstsådden af hvete och råg har blifvit verkställd under derför serdeles gynnsam väderlek och har den uppkomna brodden ett lofvande utscende. — Riksdagsmannavalen i länet. Såsom förut meddelats, hade besvär blifvit hos kon:s befalln:hde i länet anförda öfver det i Marstrand hållna val till riksdagsman i andra kammaren för städerna Uddevalla, Strömstad, Marstrand och Kongelf, äfvensom öfver valet till riksdagsman i samma kammare för Norrvikens domsaga. Öfver dessa besvär bar kon:s bef:hde under sistl. gårdag meddelat utslag, för hvilka vi här nedan närmare redogöra. Valet i den förstnämnda valkretsen hade öfverklagats på den grund, dels att magistraten i Marstrand förelagt valmännen att vid röstsedlarnes öppnande och hopsummering afträda, så att valförrättningen afslutats inom slutna dörrar, ehuru det, enligt klag:des förmenande, varit hvars och ens rätt att närvara vid valsedlarnes öppnande; dels ock att dagen för valets förrättande blifvit af magistraten i Marstrand bestämd, ehuru sådant bordt hafva tillkommit magistraten i Uddevalla, på det att riksdagsmannavalets förrättande samtidigt kunnat ega rum i alla de städer, ssom tillhörde valkretsen. — Kon:s bet:hdes utslag öfver dessa besvär lyder som följer: konungens befallningshafvande bar detta mål i öfvervägande tagit; och som klaganderne icke vid besvären sogat det vid ifrågavarande valförrättning sinfor magistraten i Marstrand hållna protokoll, så att kon:s bef:hde af detsammas innehåll kunnat komma i tillfälle att pröfva riktigheten af de anmärkningar, klaganderne mot valförrättningen framställt, och hvarom full utredning icke blifvit åstadkommen hvarken genom det vid handlingarne so(gade intyg af två personer eller genom det inför magistraten i Uddevalla vid valets afslutande förda och iemväl företedda protokoll: alltså finner ME