endast sin egen stad eller by; med den angränsande trakten stå de ofta på krigsfot och ha svurit densamma blodshämnd. Denna befolkning hyser dessutom djup afsky för regulier krigstjenst, och vill icke uppofira sin brokiga nationaldrägt för militörvniformen. Då lagen om utskrifning till det österrikiska landtvärnet blef beant, samlade sig innevånarne i städerna Zuppa och Krivoscie och svuro att helire dö än att underkasta sig en dylik nesa. På slätten vid Grahowo, der cattareserna levererat många bataljer, lära flera tusen unga män hafva öfvat sig i vapnens bruk. Emellertid har hela truppstyrkan från Rasa (c:a 5 bataljoner infanteri och något ) ryckt söderut. Enligt en sednare berättelse lära två österrikiska officerare blifvit skjutna, hvilket haft till följd, att hela dist är förklaradt i belägringstillständ. De slesta cattareser ha flytt till bergen, eller utvandrat till Montenegro. Ett telegram från Wien af den 14 dennes meddelar: , Furst Nicolaos af Nontenegro har erbjudit ska regeringen att bidraga till Syd-Dalmatiens lugnande: ämnde regering svarade emel Hert ud, att den med s het och energi skulle förstå att upprätthålla den lagliga ordningen. Insurgenternas hustrur och barn ha fått tillstånd att begilva sig in på det montenegriska territoriet. I distriktet Ragusa har rekrytutskrifningen icke mött svärigheter. Tidningarne i Wien beskylla den ke konsuln i Cattaro för, att han i förelse med fursten af Montenegro uppsat Syd-Dalmatiens befolkning till uppdeichet mot Österrike. För öfrigt är hela Dalmatiens ställning ännu en tviste punkt mellan Österrike och Ungern, enäFr regeringen i Pesth på Kroatiens vägna anspråk på Dalmatiens indragning under Stefanskronans länder. F örsattrings partiet i Wien vill deremot icke afstå Dak matien, på grund af dess maritima vigt Neue freie Presse meddelar den 13 dennes, att 2 insanteriregementen i Graz och Marburg i all hast blifvit ställda på krigsfot och ha fått marchorder till Dalmatien. bin hef g8tu 1 1. TRANRRIRT