Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1869, sida 4

afhandlande: Ett århundrade af Sveriges konst. . historia, 1654—1751, enligt följande program: Första föreläsningen: Inledning. — Kort öfverblick af konsthistoriens hufvudsakliga skeden och, i sammanhang dermed, en granskande återblick på svenska konstens utveckling från äldre tider ända till renaissancen och dess sista blomstring under drottning Kristina. Med hennes korta regering uppgår en ny dag för Sveriges konst. Andra: Kristinas tid. — De inkallade och inflyttande konstnarerna ge konsten en ny karakter i vårt land och begynna barocken. De förnämsta af dem inom alla ärter omnämnas och tecknas. Konstblomstringen upphör hastigt med drottningens utflyttning. Tredje: Karlarnes tidehvarf. — Tretioåra krigets stora inflytande på vårt lands odling börj: nu göra sig bemärkt. Adelos rikedomar ge sig luft i storartade byggnadsföretag. Konstbeskyddarne under denna tid. — Nicod. Tessin d. ä. tideh-arfvets mest mångsidige, hans son dess och Sveriges störste byggkonstnär. Bådas lif och verksamhet skildras. — Deras skola. — Den franska barocken representeras af Jean de la Vallte; hans arbeten. Fjerde: Karlarnes tidehvarf (forts.) — Skulpturen och dess idkare: Millich, Precht m. fi. Medaljörerna Meybusch och Karlsten samt dennes lärjungar. — I Måleriet framstår Ehrenstrahl som en af Sveriges yppersta konstnärer. Hans lif och verksamhet, den mest betydande någon i vårt land utöfvat inom denna konst. Femte: Karlarnes tidehvarf (slut). — Ehrenstrahls stora skola fortplantas så inom som utom landet och kan spåras ända in i Frihetstiden. Sjelfständiga konstnärer: Meijtens, Lemke, Sylvius. — Med Karl XII:s tid inträder en brytning, hvarigenom Ebrenstrahls skola ställes mer i skuggan. Meijtens skola och fransmännen vid slottsbyggnaden uppträda jemte von Krafft, men denne ötverlefver bå?a riktningarne. Kopparstickskonsten väckes till lif af Svecia antiqua et llodierna, Dahlbergs stora verk. Willem Swidde och van den Avellen inkallas för dess stickande. Sjette: Frihetstiden. — Sedan landet ånyo hemtat krafter efter den föregående härjningan, kan konsten åter gro. Tessin lyckas genomdrifva fortsättandet af slottsbyggnaden i Stockholm, hvilken blir utgångspunkten för en ny konstblomstring. — Byggkonstnärerna uppammas omedelbart vid densamma: Hårleman, Cronstedt, Adelcrantz (sonen). Byggnadskonsten i landsorten: Göteborg bygges af Bengt Carlberg, Karlstad af Haller o. s. rv. Författarne i arkitektur. Sjunde: Frihetstiden (forts.). — Skulpturen lyftes frin sin bandtverksmessighet af Cousin och Bouchardon, fransmän vid slottet. — Sergel utgår ur samma skola, i det Larchevesque blir hans lärare. — Medaljkonsten blomstrar, som aldrig förr eller senare, under Hedlinger och hans lärjungar. — Måleriet och dess mårga, delvis förträffliga, representanter: Schröder, Scheffel, Arenius och andra. — Fransmännen vid slottsbyggnaden. Åttonde: Frihetstiden (slut). — Måleriet (forts.): Taraval och hans inflytande. Johan Pasch, näst honom tidehvarfvets förnämste dekoratör. De öfriga, mest porträttörer, af olika värde. — Lundberg hemför pastellen från Paris och beherrskar konstverlden en tid bortåt. — Landsortsmålarne bli betydande. Lemningar af Ehrenstrabls skola möta på detta område nyare traditioner och konstnärer: Johan Ross i eborg, Stålbom i Öster götland och andra. Hörberg får sin bildning hos en sådan målare. — Kopparsticket: Geringius, Bergqvist, Rehn och hans lärjungar. — KonstAkademi stiftas, men blir först senare af betydelse. —Slottsbyggnaden blir 1754 så färdig, att konungafamiljen kan inflytta. Denna händelse gör äfven på sitt sätt epok i vår konsthistoria. — Återblick och atslutning. Föreläsningarne börja Onsdagen den dennes, kl. 6—7 e. m., och fortgå sedermera Lördagar och Onsdagar vid samma tid. Inträdesbiljetter för hela serien antecknas och uttagas i Gumpertska bokhandeln till följande priser: för en person rdr rmt 4. familj om 2 personer , , 7. 3 9: wo o om 4 öm. 1 Lösa inträdeskort säljas å 75 öre. Göteborg den 7 Oktober 1869. Föreläsningsstyrelsen. T16970 uu eS