Iill ernående af det föresatta allmänna målet törsökas tvenne särskilda vägar. Den ena är bildandet a? föreningar för att erhålla rösträtt. Centralpunkten är Newyorks Womenes National Suffrage Association med biföreningar, hvilka redan äro utbredda öfver hela unionen, och synnerligast i Chicago och S:t Lonis hafva de att glädja sig åt ett mycket lifligt deltagande. IHvarje halfår hållas stora offentliga konventioner, till hvilka taJare och talarinnor pläga inbjudas från alla landsändar. sociationerna för detta ändamål kunna redan ja si r nånga tusende medlemmar, och ni skall förvånas, vär jag tillägger, att bland damerna finnas icke blott goda talarinnor, hvilket egentligen förstås af sig sjelft, utan att synnerl gast den 26-åriga lady E. Dickenson har för vat sig ett berömdt namn och dessutom en mögenhet af 100.000 dollars genom sina tal; ganska mången advokat må afundas henne hennes talang och — hennes framgångar. Fruntimren ega äfven ett betydligt antal offentliga blad; jag nämner exempelvis Chicago Agitator, hvilken eges af miss Mary Livingstone, och den politiska fruntimmerstidningen ,The Revolution. Denna lista låter betydligt förstora sig. Af annat slag är den andra vägen, som försökts. Likasom de manliga arbetarne, hafva qvinnorna äfven bildat vissa bestämda arbetarcassociationer, sådana som t. ex. ,Ihe National Working Womens Associations. Uusvudföreningen har sitt säte i Boston; biföreningar hafva redan uppstått i Unionens alla mera betydande städer. Föreningarne understödja sina medlemmar ömsesidigt och stå i förbindelse med ,, Workings Mens Unions. Synnerligast hafva de valt boktryckeriet till affärsgren. Framför allt annat förtjenar nämnas, att de intelligenta sättare och tryckare, hvilka för några veckor tillbaka böllo sin konvention i Albany staten Newyork — å sin sida medgåfvo tilläde för delegationer från de serskilda (qvinliga) Printing Unions. Men qvinnorna måste deremot förpligta sig att icke arbeta billigare än männen. I Boston har man börjat med upprättande af stora industriskolor för flickor och qvinnor, och det med bästa framgång. En misstriss d:r Batchelder. en ung qvinlig läkare, endast 24 år gammal, inlägger derzid den största förtjenst. Agitationen sträcker sig i sina förgreningar icke blott till de infödda amerikanskorna, utan äfven till de inflyttade. Dessa senare bilda sina särskilda föreningar, hvilka likväl stå uti intim förindelse med de förra, ty de nödgas, vid hvarje ök på egen hand, erkänna, att de icke ensamt rmå något, och allraminst innan de blifvit ameriranisera de. En för någon tid sedan i Newyork bildad qvinig boktryckeriasscciation har den 13 sistl. Mars rhållit ett fribref: Charter of the State of Newrork. Ledningen är öfverlemnad åt en misstriss Mathilde T. Wendt — ett, såsom hennes cirkuärer bevisa, mycket bildadt och kunskapsrikt runtimmer. Associationen har pu äfven företagit ugifvandet af en veckoskrift på engelska och tyka språken samt förklarar sig vilja, på förekomne inledningar, arbeta på de i Amerika invandrande yskarnes civilisation. Går associationen i land erel då förmår den verkligen att göra undersrk! Det är omisskänligt, att tiden är inne för påvörjandet af en stor och djupt gripande social li estaltning. a annorlunda. kren qvinnornas ställning skall Framförallt måste tillfälle beedas dem att kunna förvärfva sitt lifsuppehälle å andra än de hittillsvarande sätten. Men äfven rdringarne på större politiska rättigheter finna t försvar dermed, att det skall vara ett medel ill ernående af det andra ä!yen nämnda ändanålet.