egna denna framställning en kort granskning. Enligt skrifvelsen eger Uelsingland en skogsareal af 2,311,000 tunnland, deraf inom socknar, hvarest skogen ej är rikare än att den knappt räcker till befolkningens behof ....... 332,000 tunnl. inom socknar, som kunna, utöfver husbehof, lemna en ringare qvamtitet till afsalu .......... 361,000 inom socknar, med god tillgång på skog, som kunna deraf lemna till bruken och sågverken —500,000 det egentliga skogslandet, hvars stora skogsrikedom bör hufvudsakligen afses för sågverksrörelsen ......... 1,005,000 Summa 2,311,000 tunnl. Vi böra dröja ett ögonblick vid dessa siffror. Af en beskrifning på kronoöfverloppsmarker inom Degefors socken af Vesterbottens län, som blifvit af vederbörande jägeristat uppgjord i och för en auktion, som hölls den 1 i denna månad, framgår att man i dessa trakter, hvarest likväl en icke ringa skogsafverkning egt rum, räknar 50 träd pr tunnland skogsmark öfverhufvud och 123 12 träd pr tunnland duglig skogsmark. Ar dessa 50 träd utgjorde 1 m gen skog (d. v. s. 200-årig och derutöfver), 312 175-årig, 4 om 150 år, 8!; om 125, 7 om 100, 7!,, om 75, S,, om 50 och 10 orm 25 år pr tunnland, alltså 24 träd pr tunnland 100-årig skog och derutöfver. För den dugliga skogsmarken blilva de anförda siffrorna något mer än fördubblade. Då skogen i Helsingland lärer vara fallt jemförlig med den i Vesterbotten, om icke något bättre, skulle man i den här ofvananförda arealen af 172 mill. afverkuingsgild skog hafva en tillgång af 36 millioner träd om 100 år och derutöfver samt af 75 millioner träd från 25 år och derutöfver. Af träd om 75 år och derutöfver skulle man ega i jemnadt tal 50 millioner. Detta är, såsom hvar man lätt finner, en högst betydlig skogstillgång. I fortsättningen af den ofvan omnämnda skrifvelsen, föreslås en ärlig a verkning traktvis genom gallring af ej me än en 50:del, dock så att inga mindr träd fällas än sådana, som vid brösthöj den ej uppgå till 12 tums diameter. Det tyckes vara skritvelsens författares me ning, att kunna, åtminstone för någo följd af år, erhålla sådana träd med en fem tiondedels afverkning, hvilket väl blefvminst ett träd pr tld. Detta gifver för d trak er af Helsingland, hvarom här är frå ga, en årlig afverkning af 112 mill. träd. Dessa gifva under vanliga förhållanden 2 millioner sägtimmer, hvaraf hvart och ett gifver 10 kubikfot i plankor och bräder, då alltså här skulle finnas tillfälle till en årlig trävaru-produktion af 20 millioner kubikfot plankor och bräder, eller omkring en tredjedel af hela Sveriges trävaruexport. Och detta från Helsingland allena! I samma skrifvelse uppgifves Herjeådalen ega er skogsmarksareal af 70 qvadratmil eller öfver 1!(5 mill. tunnland, hvilket skulle gifva nya 20 mill. kubikfot plankor och bräder, tillsammans alltså med Helsingland 40 mill. kubikfot. När nu från hela Sverige, hvari ingå Norrbotten, Vesterbotten och Vesternorrland, Dalarne, Gestrikland och Vermland, att icke tala om Småland och andra landskaper, trävaru-exporten uppgår till c:a 60 millioner, så tyckes i sanning denna export icke böra tynga hårdt på skogsafverkningen. Vi vilja en anvan dag redogöra åtgärder, som uti ofvanberörde skrifvelse föreslås för åstadkommande af en god skogshushållning. För tillfället må blott nämnas, att väl icke på sednare tider nägonsin framkommit ett djerfvare förslag, att bringa de norra orternas rika skogstillgångar i några få bruks egares ider, samt att derjemte viktigt skr n inom denna hust Om dessa förslag äro dikterade af ömhet för skogs arden, så är det lyckligt, attide egna enskilta intressena kunna dermed så törträslfligt förenas. 7:88 5 2 oh T Staden och Länet. Väderleken var under nästan hela gårdagen särdeles ruskig med blåst och täta regnskurar. Frampå aftouen föll tillochmed rågot snö, som dock nästan ögonblickligen upplöstes. Äfven under vatten