Kap. 10. Ja eller nej. Madame de Lestrelle, iklädd sin morgondrägt, en vid, ljus tröja och kort kjortel, stökade i sitt rum med att gifva sina A dar socker. och låta sin knähvad som herr de S:t heten att medföra a till Diana och nna. Marcelle sysselsatte t försårdiga en korg af silf-orhon hade lärt sig at en bland unnuorna i Bolleisle. Denna sysselsättning hade fört den unga flickans tankar tillbaka till dessa dagar i klostret, lugna om j lyckliga, och då hon nu erinrada sig K ide hon inse med hvi et ihärdigt, ide å abbedissaus sida och at , som hade någon bef onärer man alltjamt s e den fö rothllailg var bestämd till markis de S:t Xist maka. Madame de Belleisle var beslägtad både med S:t Xists och de Cnampsorts; denna plan behagade henne således mycket, och lon hade 1 framställt den för herr de Lestreile, t var hågad att antaga den al skäå! ubhedissan kände. Marru ja astirer tycktes ej vara nå igot hinder ögon, ty Marcelle skulle b 2 mycket erska, och börd skattades så högt i na tid, att dess innchafvare sällan behöfde befara ctt afslag, hvart ban än ig. ILerr de Lertrelle antog likväl et förrän Lan hade kört sig för, de markisens karakter och uppförande; men det är lätt att föra bakom i den nÅänkande gubbens