Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1869, sida 3

en tryggad besittning af sin egendom, genom en årlig betalning af 1, procent? Fördelen härvid är så stor, gent emot risken, att man tryggt kan låta let bero på hvars och ens godtfinnande, om han vill assurera en eller alla inteckningarne. Om han t. ex. har 10,000 rdrs stående lån, så vore det obilligt om han skulle tvingas betala premier för lån, som bolaget aldrig kommer at utbetala, äfven om det behörver inköpa egendomen. 2:0. Långifraren. Hvad annat är orsaken till att kapitalisten numera ej vill placera sina penningar i inteckningar, utan föredrager att insätta dem i bankinrättningar emot lägre ränta än den, att han icke kan återfå dem då ban så vill eller behöfver, utan måste vänta i årtal, innan alla formaliteter för egendomens försäljning blifvit i tagna? Af detta skäl vill han, icke cus mot första inteckningen, utlåna penningar, äfven om denna är belägen inom tredjedelen ar värdet. Då han, sedan en Inteckningsgarantiförening kommit till stånd, kan erhålla säkerhet för, att vid bebhof återfå sina penningar, så lärer han väl ej underlåta, alt såsom vilkor för lånet föreskritva skall assureras. Det torde såled mdantag då egendomsegaren kan undg st era alla inteckningarne i dess egendom (bypoteksån och dylika undantagne). 3:0. Bolaget. Insändaren anser, att bolaget ovi korligen bör erhålla premie alla föregåeade inckuingar, om det assurerar sista inteckningen. Jag vill fästa ins. uppmärksamhet dels derpå, ait hr sådan premie redan ligaer i den före lagna taflen, så att då premierna för alla inteck 15,000 rdr) utgör 1, procent, så uppeär prer för sista inteckningarne (1,000 rdr) till å p lels derpå, att ehuru bolaget i andra hand ur sakadt ansvara för föregående inteckninvar, det icke är sannolikt, att alla inteckningshafvarne yrka på utbekommandet af sina fordringar. Det kon till och med blifva en vinst för bolaget att cudast sista inteckningen assureras. Låtom oss t. ex. föreställa oss, att bolaget asusrerat sista intecku gen på 5 år, och en annan inteckning uppsäges redan första året. Bolaget nådgas då inropa egeudomen och betala den uppsagla iuteckn men med detsamma Ssuransen annul och om bolaget åter föregendomen. som ej bör biifva synnerligen då den dis är insöpt för 3. af dess värde, dels kan erbjuda den hye köparens assurans 4 iateckningarne, så har bolaget för:jent 3 å 4 års inbetald assurans. Fördelarie för akticegarne äro i detta bolag så stora, att de kunna och böra på allt sätt gå försäkrin garne till mötes. Uti andra t. ex. d eller Sölörsåkringsbolag. riskera bolagen a uthetala hela assuranssumman, då det deremo endast kan blitva fråga om ett föorskott. föruts att bolagets affärer nogsamt och ordentligt bandhafvas. Det preussiska inteckningsgarantibolaget har ända sedan dess början, årligen utdelat från 10 till 13 proc., utom hvad som till reservfonden blifvit afsatt. Följande kalkyl torde kunna tjena såsom en ledning, för att bedömma den fördel, som bör tilkomma aktieegarne i detta bolag. Enligt officiella uppgifter voro jordegendomarne i länet vid 1567 års slut intecknade för 20 millioner. Då inteckningarne sedan dess sannolikt ci obetydlig ökats, så kan man antaga, att cirka 12 1 skulle komma att assureras, deraf 3 millionoer ance der halfva egendomsvärdet och 9 millioner derärver. Årliga premien skulle således utgöra rår 39.000. 1.950. 524-ränta härrr... 5114-ränta inbetaldt grundfondskapital (250.000 1). Således årlig inkomst rdr Om härifrån afgår förvaltningskostnader, beräknade tilA2. 9.325, så återstår en årlig behållning af . .. 46.050, eller nära 18 4 å inbetalda aktiebelopy Enligt insändarens åsigt, skulle synnerligast inteckningar öfver 50 2 at egendomsvärdet komma att försäkras, för att derpå kurna negosiera penningar. Det vore, för det allmänna bästa, ön i om så vore forhållandet, men för min del betvifiar jag, att så inträffar, rär flertalet af egendomar, ty värr, äro intecknade till tulla 75 n af de verkliga värde, så att de fleste egendor få nog nöja sig med att få garanti i landet af de inteckningar de redan hafva. Jag anser mig sl j utsedda komitån, i man således i hö I bolagestadaar. utligen böra nämna, att den an haft sammantr torde få emottaga