Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1869, sida 3

varnes eventuella fordringar, utan också för att: liqvidera hvarje annat grundadt kraf, allt efter som det framkommer. Allmänheten har dock ej velat lugna sig härmed, utan begärt en rättslig undersökning af bolagets böcker. Den 26 Sept. voro Europeans policeinnehafvare samlade will ett möte i Manchester med bolagets dervarande agert. d:r Watts. Denne förklarade, att han genom sin fleråriga affärsverksamhet hade fått en inblick i bolagets status och att det hade varit hans bemödande att åstadkomma en förbättring i dess förhållande och organisation. En liqvidation var enligt hans mening öfverflödig, hvaremot det nog kunde vara anledning att önska ledningen af bolagets affärer i andra händer. Genom ett sådant personombyte i direktionen skulle man årligen kunna inbespara 30,000 å 35,000 2 i törvaltningsomkostnader. Församlingen fattade ej något beslut, men beramade ett nytt möte. Bolagets direktörer fortforo att påstå, att kuropean är i stånd att tilledsställa alla fordringar, för öfrigt ämna de äcka rättegång emot flera både engelska och utindska tidningar, som häftigt hafva angripit styrelsen. På ett i London hållet möte af akticegare afgaf bolagets föreståndare Fr. Smith en mängd lugnande förklaringar, hvarefter man antog en resolution om, att en liqvidation icke var nödvändig, eftersom det lät sig göra att hvilken som ! helst nöjaktig finansiel uppgörelse kan blifva uppfylld. På så sätt qvarstär annu saken oafgjord. Det är icke omöjligt att ,Europeau lyckligt vervinner den kris, i hvilken det nu betinner sig, men detta torde icke kunna göras utan genomgripande förändringar i dess organisation. Det är under dessa förhållanden lätt förklarligt,. att de sorgliga erfarenheter, man under de sednare åren gjort icke blott vid försäkringsbolag i allmänhet, utan vid aktieföretag af hvarje slas hatva utbredt en utomordentlig grad af misstänksamhet hos allmänheten. En skildring af denna stämning läses i en korrespondens trån London at den 24 Sept. till ,Augsb. Allg. Zeit., hvaraf vi här meddela det väsentliga innehället. Den nuvarande 2 allaredan för flera år sedan, då han var finansminister i Palmerstons kabinett, riktigt förutsagt den kris, som nu drabbat alla törsakringsbolag. Ved den skarhsinnigbet och bestämdhet, som karakteriserar alla hans finansiella anföranden af bevis, då det gäller att få åhörarne att taga ett positift beslut, upplyste han då, att hela det en, gelska försäkringsvasendet hvilade på osäker grund och förr eller sednare skulle föra till en katastrof, i hvilken just de mindre bemedlade, de genom mycket lofvande prospekter och falska framställningar bländade arbetarne, småhandlarne, enkor och föräldralösa, pensionärer m. fl. skulle få den värsta knäcken. För att så mycket som möjligt förminska följderna af detta släg, hvars oundviklighet stod alldeles klart för honom, begärde han, att postväsendet vid sidan af sparbaukerna också skulle öfvertaga lifförsäkringsväsendet, åtminstone för försäkringar till ett visst belopp, under statskassans garanti. Parlamentet ville då ej 33 in derpå. Nu bar den förutspådda krisen inträdt, och ingen förmår att förutsaga när och på hvad sätt den skall sluta. För några dagar sedan erhöllo flera tidningar följande utan tvifvel ofsiciösa törklarii ,Lifförsäkringsbolaget .,Alberts mycket beklagansvärda fallissement och den öfverallt utbredda fruktan, att 3 andra försäkringsbolag, af hvilka det ena till och med är mycket större än Albert (härmed åsyftas European), skola gå samma väg, ifall deras bestyrelser och hela verksamhet icke underkastas en betryggande uppsigt, har (hos regeringen) mognat besiutet att i nästa parlamentsamling göra hela lifförsäkringsvåsendet till föremaäl för den lagstittande makteus örverlaggningar och beslut. Ministern John Bright ämnar så tidigt i som möjligt inlemna ett lagförslag härom. Tyvärr kommer dock denna åtgärd för sent för att hejda den nuvarande krisen. Det är närmast ifråga om bolaget European, som dock står uuder drottningens patronat och iutager en nästan ossiciell ställning. Dess årliga inkomster belöpa sig till 345,000 och dess enligt uppgift af 2.000 akticegare tecknade kapital till öfxer S09,000 e. Den 22 Sept. erhöll vicekans!ern James flera petitioner från aktieegare och policeinnebafvare, hvilka begärde, att European Assurance Companys ställning skulle på laglig väg undersökas och bringas till liqvidation. Vicekanslern såg, att det var skäl att skrida in och befallte, att till en början alla penningarne skulle inbetalas till en ar karslidomstolens embetsmän samt att bolagets dircktörer den 2 Okt. skulle gå ett förhör. Dessa påstå, såsom alltid brusar sko i dylika fall, att bolagets ställning framställes mörkare, än den i verkligheten är, och fastän de nödgats medeifva, att det för närvarande bör utbetalas 100,000 LL, men att man dertill ej Lar mera än 10.000 Å, så t:o de dock sig med lätthet kunna uppäylla sma örbindelser, så vidt de få tid på sig o. s. v. Allmänheten är emellertid uppfyld af misstroende och tror ej på dessa försåk! Historien förnyas. är genom de så amalgationerna? andet af de mindre försakring sbelagen i raktörerna hatva särtjerat stora sSummor under form at god:görelsepengar. Europcan har anckterat z. och till de olika dit rektörerna och sckre utbetalt de vanliga i dusörerna så länge att det till slnt ej fanns något qvar till betalning åt den blomstrande affarens l kreditorer och beständigt kontribuerande policeinnehatvarne. Det vingleri, som nu dritves med försåkringsväsendet, är så mycket mera uppröran3 de, som det utplundrar den stora mängden af beLb folkningen penny-och shillingsvis och som det är 1 så lätt att på detta sätt föra allmanheten bakom i ljuset. För att bilda ett lifförsakringsbolag (a 1 1 hvilka det finnes omkring 200 i England) erfordras litet etter intet kapital. Penningarne ivs röm , ma tvärtom från alla håll och under flera år utar t återbetalning från bolagets sida. Derföre är dess: 1 bolags ställning under slera år blomstrande; liffr såkringssallskaper, hvilkas ställnipg i början ickt är blomstrande, finnas ej. De ,.blomstra, så län e ge de ega bestånd, d. v. s. intill dessett s örreantalpo slicer törfaller och måste betalas, intill dess i stal -Iet för den behagliga affåren att intaga penningar -den obehagliga yligten inträder att utbetala. En b dast de bolag, som hvila på en sund princip oc! beräknivg, men som derföre äro mindre lofvand och tilldragande för den stora allmänheten, skol: vara i stånd att genomgå den nuvarande v i hvaremot de på direk:örernas och tjenstemännen ordel beräknade bolagen måste stupa. Man ve t ännu icke hvilka bestämmelser det af J. Brigh I utarbetade lagförslaget kan komma att inueböllla imen så mycket är afgjorde, att munchestermän 2. nens teorier genom införandet at uppsigten af re -seringen åter få ett hårdt s! a t (Insånelt.) — FmAHULHF; mUSCAHAHfja Kt;CBROIQCUHf.