Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1869, sida 1

geb Utbytte han pennan mot svärdet. Ar 1852 valdes han af det då rådande demokratiska partiet till president, tillträdde detta höga embete året derpå, och innehade detsamma till år 1857. Amerikanska tidningen ,, Detroit tribune. meddelar följande tillfredsställande skildring af en negerkoloni i Michigan: En koloni af flera tusen negrer, eger många tusen tunnland af det bästa land i provinsen Cass, Michigan. Inom Calvins kommun äro dessa negrer egare af nära hälften af all jordegendom och betala föga mindre än halfva skattebeloppet. De hafva upprättat flera ypperliga skolor, hvilka förestås af färgade lärare. Att två vackra kyrkor blifvit uppförda — en för metodister och en för baptister — bevisar att de icke hafva försummat sin moraliska och religiösa kultur. De hafva goda lärare i instrumentaloch vokalmusik och underhålla en god musikkår. Der finnas flera män, hvilka studerat vid Oberlinoch Hillsdale kolorna och en från Michigans statsuniversitet. Desse unge män praktisera som läkare, mekanici och köpmän. Negrerna ega och drifva ångsågar och ångtröskverk; de tillverka skördeoch andra maskiner, producera förträffligt utsäde, odla frukter och hafva hundratals tunnland bevuxna med den yppersta säd. De äro icke endast ett folk, som eger förmåga att härma, utan derjemte snillrike, förlitande sig på egna krafter, sjelfstandige och framåtgående, och en jemförelse mellan dem och deras hvita grannar i fråga om alla offentliga angelägenheter utfaller mycket till de svartes fördel. Köpmän och landtbrukare i denna koloni åtnjuta det bästa anseende för redbarhet och punktlighet. Er korrespondent har under ett tre veckors vistande i denna del af landet icke bland dem sett något exempel på lättja och oredlighet. De köpa land, hugga ned täta skogar, bygga hus och landsvägar och kyrkor, uppsätta tidningar, köpa aktier i vägar. De uppfostra sina barn och sjunga om arbete, kärlek och hem. ASIEN. I en korrespondens meddelas, att oroligheter utbrutit vid Persiska viken; äfven lärer det kommit till en sammandrabbning vid Bagdad mellan araber och turkar. Inbördes kriget i Bhutan fortfar. AFRIKA. Sir Samuel Baker skrifver från Egypten, att hans flotilj af ångare och segelfartyg redan är på väg till Chartum; 800 kameler stå färdiga att transportera de från England komna ångbåtarne genom öknen till sin bestämmelseort, der de skola sammansättas och begagnas på sjön Albert Nyanza. Baker reser sjelf öfver Suez till Suakim, derifrån med kameler till Berber vid Nilen, och sedan till Chartum, som är expeditionens samlingsplats. Oberäknadt det allmänna intresse, med hvilket man följer denna expedition, fäster man äfven vigt vid den omständigheten, att Baker, då han kommer söder om sjön Tanganyika — om icke förr — hoppas få underrättelser om Livingstone. Dagens post. TYSKLAND. För närvarande gör följande notis om grefve Bismarck sin rund uti tidningarne i Berlin: ,Huru gerna än grefve Bismarck inkasserar nya skatter för statskassan så, betalar han dock nödigt mera ur sin privata kassa än han nätt och jemt behöfver. Så har han till skattkommissionen i Berlin för kort tid sedan insändt ett mycket omfattande memorandum, i hvilket han — bland annat — protesterar emot, att hans inkomster som embetsman äro satta för högt, samt att den honom som godsegare ålagda grundskstten långt öfverstiger hvad han efter godsets afkastning borde betala. Den onda verlden påstår, att Lauenburg endast af det skäl icke blifvit införlifvadt med Preussen, emedan grefve Bismarck spekulerar på detsamma som ärftligt hertigdöme. ÖSTERRIKE. De sednaste tidningarne från Wien bekräfta utan undantag, att kejsar Frans Josef skall resa till Konstantinopel och derifrån till Egypten för att öfvervara Suezkanalens öppnande. Afresan skulle ske den 1 November och kejsaren skulle på Donaulinien öfver Pesth, Serbien, Rustschuk och Varna begifva sig till den turtiska hufvudstaden och derifrån vidare till Egypten. Man antager, att kejsaren skall uppehålla sig i Orienten under hela nästa månad; han lärer skola åtföljas af grefve Beust, den österrikiske handelsministern Plener och den ungerske handelsministern Gorove. För öfrigt skall kejsaren hafva en mycket talrik svit med sig. , Neue freie Presse helsar kejsarens beslut med bifall och förmenar, att Österrike är skyldigt sig sjelft att vara representeradt vid öppnandet af Suez-kanalen, samt att kronprinsens af Preussen besök bidragit att hos kejsaren bringa denna resplan till mognad. Tidningen yttrar sedan: BÖÖsterrike är genom sin geografiska belägenhet att betrakta som tröskeln till Örienten, och är mera än hvarje annan stat kalladt att utöfva ett algörande inflytande på utvecklingen af Orientens framtid. Kejsarens af Österrike resa till Konstantinopel och Egypten är ett tillkännagifvande af den fulla medvetenheten om detta kall. Kejsaren skall, omgifven af sin förste minister och en lysande hofstat, segla nedåt Donau och dermed-fö klara, att det ligger såväl i hans eget som i Ty lands intresse att öfvervaka, det denna flod jortfar att vara fri ända till hafvet. Symboliskt är Österrikes ställning till Orienten betecknad dermed, att då kejsaren af Osterrike och konungen af Ungern, åtföljd af sin egen flotta, seglar från Varna geoom Dardanellerne till Konstantinopel, så besvarar ban icke blott det besök, som sultanen för två år sedan aflade vid österrikiska hofvet, utan antyder tillika dermed den riktning, i hvilken Österrikes politik måste gå,. om Orienten en gång skulle hotas af någon fara. I slutet af artikeln anmärkes: Äfven i allmänt europeiskt afseendegframkallar kejsarens af Österrike resa de mest tillfredsställande hetraktelser. Den utvisar nemligen icke endast, att rikets inre ställning är sådan, att suveränen, omgifven af sina ministrar, utan ringaste fruktan, kan uppehålla sig lång tid i det aflägsna utlandet, utan äfven, att ingen fruktan hyses för fredens rubbande. FRANERIKE. Lr 1. 440 4 1: