Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1869, sida 3

Stockholm. Hufrudstadens promenadplalser företedde, berättar Dagens Nyheter at gärdagsmorgonen, i går en högst liflig anblick, påminnande om någon af dessa sommardagar, då Stockholmarne gå ,man ur huse för att slå bort hvardagslifvets omsorger. Det särdeles behagliga vädret var egnadt att komma hvar och en att glömma att vi befinna oss midt inne i hösten — något som de föregående dagarnas kulna luft ej uraktlåtit att på ett ganska känbart sätt påminna om. Det var dock åtskilliga andra orsaker, än det sommarlika vädret, som i går lockade hufvudstadens befolkning utomhus. Först och främst var dagen af den landsfaderliga regeringen be: till årets ,,fjerde stora botoch bönedag, hvilket gjorde att alla vägar till kyrkorna voro mer än vanligt trafikerade; dernäst hade man det ,.himmelska rikets sändebud att betrakta, hvartill man ansåg en sådan kyrklig högtidsdag särdeles lämplig, att döma af den talrika folksamlingen på Gustaf Adolfs torg, som der troget kamperade från tidigt på morgonen till skymningen, då kinesiska beskickningen afreste härifrån, och ändå en stund till, ty många visste ej ens af att kineserna rest, utan hade sitt nöje af att betrakta fönstren i den våning, de bebott och der de varit utsatta för ganska mycken närgångenhet, liksom öfverallt i hufvudstaden, der de visat sig. På aftonen fördelade sig de talrika folkskarorna på teatrarna och kateerna, hvilka hade , fulla och tacksamma hus. De offentliga nöjena fingo för dagen en anmärkningsvärd tillökning, som kommer att fortfara äfven i dag och några följande dagar, i konserten i de la Croix salong af hr Lumbyes berömda kapell, som på sin konstresa genom Sverige anlände hit på aftonen. f — Kinesiska beskickningen. Utrikesministern grefve Wachtmeister gaf i Fredags i sitt hotell å Blasieholmen supå för nämnde beskicknings medlemmar samt herrar och damer af den högre societeten, till ett antal af omkring S0 personer. I Beskickningen afreste i Söndags afton kl. 6 t. 20 m. med extratåg till Malmö, derifrån resan! skulle i gär fortsattas till Köpenhamn. Affärden från Rydbergs hotell skedde straxt efter kl. 6 unc der tillopp af en betydlig menniskomassa, såväl å Gustaf Adolfs torg som utefter vägen till bangärden. Flera notabiliteter hade infunnit sig vid bangården för att bjuda de långväga främlingarne ett sista farväl. Beskickningen lärer för sitt extratåg betala 1,500 rdr. Vi ha någon anledning tro, yttrar D. N:r, att beskickningen lemnat Stockbolm litet förr än den ämnat i följd af den besvärliga, stundom oanständiga uppmärksamhet, hvarmed den blifvit följd af den svenska hufvudstadens slödder. Olyckshåändelse. Dag. N:r berättar: Vid Stora Surbrunusgatan å norr är i huset n:o 7 en asyl inrättad för bättre, ålderstigna och orkeslösa fruntimmer. Ehuru inrättningen ännu icke har tillgångar nog för att inrymma ett större antal, är den dock en af de bäst inrättade i hufvudstaden. I Tisdags eftermiddag kl. mellan 4 och 5 tilldrog sig dock der en olycka, som kunnat blifva ännu större, men som i och för sig är sorglig nog: I ett af rummen bodde vemligen en fröken Carolina Agardh, som uppnått den ansenliga åldern af 92 år. Gumman, som var rask och kry för sina år och vid sina sinnens fulla bruk, hade en mani, att äfven på l. dagen bränna Jjus. Detta hade föranledt den öfver henne vakande sköterskan att undangömma tändstickor, när sådana funnos i rummet, at fruktan för att någon olycka skulle kunna iuträffa. I Fredags eftermiddag bade gumman dock på något sätt skaffat sig stickor, och sedan sköterskan klockan 4 varit inne i rummet och begifvit sig derifrån till angränsande rum för att elda, hade gumman sannolikt ämnat upptända ljus, ty då sköterskan kl. half 5 kom tillbaka var rummet alldeles uppsyldt af rök, sängklaåderna hade tattat eld och gumman fanns, med brinnande klåder och illa bränd, liggande död bredvid en stol vid dörren. Stolen var äfven antänd, så att, hade sköterskan dröjt en half timma till, bade säkert hela huset, som är af trä, stått i lågor. Man antager att gumman af den starka röken blifvit qväfd. Allt möjligt gjordes för att återkalla henne till lifvet, men förgä!ves. Vi anse oss böra tillägga, att sköterskan, som är mycket pålitlig, icke har den ringaste del i olyckan. Ållt passerade på en half timma.