Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1869, sida 1

::: 2: m. thronen, bugade sig för församlingen, moten tog throntalet af frih. v. d. IIeydt och pp uppläste detsamma ,, med hjelmen på hufra yudet-. Throntalets väsendtliga innehåll n-sär redan meddeladt i ett telegram. Efter la öppningshögtidligheten konstituerade sig m kamrarne för att skrida till de nödiga vaafslen. I herrehuset har grefve Stollberg n-pblifvit återvald till president, och i depuen teradekammaren Forckenbeck. I det nah tionallliiberala partiets kretsar lärer vara ppåtänkt att föreslå tillsättandet af ett sär3skildt utskott, som skulle bemyndigas att ig undersöka hela den financiella ställningen. m Ett sådant utskott har redan en gång förut (1864) varit tillsatt af deputeradeer kammaren, men dess arbeten afbrötos af n. krigshändelserna. Den af deputeraden Lamey föreslagna adressen till svar på throntalet har i den andra badenska kammaren med stor pluralitet blifvit antagen. Den uttalar sig på följande sätt om sträfvandena för Tysklands nationella enhet: -e yvom det än httills icke varit möjligt att på något afgörande sätt befrämja denna enhet, så växer dock erkännandet af dess nödvändighet i den tyska nationens hjerta i samma förhållande, som de skyar, hvilka här och der fördunkla detta mål för nationens sträfvanden, mer och mer aflägsnas genom den klara insigt i de stora brister, som åro oåtskiljaktiga från småstaternas sjelfständighetDen andra kammaren af Eära trogna ständer står fast vid den öfvertygelsen, att Tysklands ombildning icke kan genomföras utan genom sydstaternas förening med det stora nordförbundet. Med Ffull förtröstan till eders kongl. höghets bekanta Y sinnelag och visdom, afyakta vi — och med oss det badenska folket — den tidpunkt, då det skall blifva möjligt, att denna förhoppningsfulla enhet fullbordas Slutet af adressen lyder sålunda: yMed himlens bistånd hoppas vi på vinnandet af EI det mål, som det tyska folket genom sina arbeUI ten, sorger och offer så länge eftersträfvat: ett senigt, strarkt och fritt, blomstrande Tyskland. Fullbordandet af den nationella enheten kan icke rubba freden. Lika visst som den är det tyska I folkets ovilkorliga rättighet, lika visst hotar den ingen och skadar ingen. Endast en våldsbragd skunde använda den till förevändning för ett anfall, som det tyska folket icke fruktar. Gud förunne eders kongl. höghet att få se det badenska folket som en fri och trogen medlem af det eniga Tyskland. uElberf. Zeit. vill veta, att grefve Bismarck för statens räkning spekulerar på den Wolfska telegrafbyrån, hvilken f. n. eges af ett aktiebolag. En officiös korrespondent till ,,Hamb. Corresp. motsäger denna underrättelse, men medgifver att det inledts underhandlingar, som troligen skola bringa telegratbyrån i ett visst beroende af staten. ,,Grefve Bismarck — tillägger korrespondenten — som förr en gång betecknat telegrafen som en jlögnmaskin, är förmodligen af den åsigt, att då det i allt fall ljuges, bör det heldst ske i regeringens intresse. FRANKRIKE. Tidningarne innehålla många gissningar om anledningen till dröjsmålet med inkallandet af lagstiftande kårerna. Så skrifves från Paris den 5 dennes: Kejsaren har för ministerrådet förklarat: ,Je ne veux pas etre embötå plus longtemps par mr Raspail, och detta yttrande var tillräckligt för att förmå samtliga ministrarne att foga sig efter statsöfverhufvudets vilja och bestämma tiden till den 20 November. ,Gaulois yttrar härom: ,Kejsarinnan kunde endast förmås att aflägsna sig från S:t Cloud på det vilkor, att lagstiftande kårerna icke skulle inkallas före hennes återkomst från Orienten. Underrättade härom, skyndade sig ministrarne att underkasta sig den kejserliga viljan. .Libert meddelar söljande detaljer: Bourbeau, Gressier och Forcade föreslogo att inkalla kårerna till den 6 November. Kejsaren teg, och således hvarken antog eller förkastade förslaget. Man gick till frukosten, utan att något blifvit beslutadt. Kejsaren syntes mycket eftertänksam. Efter nkosten företogs en promenad och derefter en ny rådplägning. Nu föreslog kejsaren den 22 November. Ny, lång, liflig liskussion. Då kejsaren lät förstå att det ore väl att afvakta kejsarinnans återkomst, och då han tillade, det han lofvat kejsarinnan att så göra, hade ministrarne cke det ringaste att häremot invända, ch då det ansågs möjligt, att kejsarinan icke vore tillbaka den 22 November, å beslöts enhälligt att bestämma tiden ill den 294. Med afseende på den demonstration, om af en del deputerade varit tilltänkt len 26 dennes, synes det nu såsom säert, att blott få skola deltaga deruti. ules Favre har inbjudit vensterns medemmar till ett möte för att afvärja den ämnde demonstrationen, och som man af tt telegram erfarit, har Keratry, den urprunglige upphofsmannen till densamma, fstått från planens utförande. Det heter, tt venstern skall inskränka sig till att i idningarne offentliggöra en protest, hvarmot man vill afråda hvarje demonstraon, som möjligen kunde leda till att den äpnade styrkan användes. Redan nu ha dningarne offentliggjort en mängd bref ngående denna fråga; de flesta tadla ppskofvet med inkallandet af lagstiftande årerna, men önska, att man skall afhålla g från demonstrationer af det slag, som aspail och liksinnade hafva påtänkt till en 26 dennes. Bland andra har deputeiden Laroche Joubert (en af de 116) Tentliggjort ett bref till Emil Ollivier, i vilket han beklagar regeringens beteende, en tillägger: Jag tillstår, att jag är rädd för framtiden, och g frågar mig sjelf hvad som skall ske, ifall nåaå otåliga deputerade den 26 dennes få ; hf, HRT s— — Oc