Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1869, sida 2

Landsortten. Upsala. Srenskt författareskap bedömdt i utlandet. I ,,U.-P. läses: I ett referat uf prof:r ngströms undersökningar om solspectrum yttrar sig Paris-tidskriften -Annales de chemie et de pbysi (för Augusti) på följande sätt: ,,Upsala universitet bar under förflutna året frambragt två stora arbeten öfver ctra, nemligen Ängströms och Tualns. De begge afhandlingarne äro lyckligtvis skrifna på franska. Thalas iunchåller do mest fullständiga undersökning, som man hittills uställt, öfver metallernas spectra. Men som deusamma ofördröjligen kommer vår tidskrift, behofva vi icke nu yttra oss derom-. Erter en kort redogörelse för prof:r A arbete fortsätter tidskr ,I an i pplysningar, som Åugströms afhandller. kommer den helt visst att blifva mecum för alla experimentatörer, som sig med spectroskopien, och derför böra sta deras uppmärksamhet derpå. — Norrköping. Toreläsningar hållas af rektor F. udberg. Den fö , som hölls i Onsdags, bandlade om ågra aforismer inom uppfostringsoch undervisningsli och var mycket talrikt besökt. Oluckskändelse. Förliden Tisdags middag tilldrog sig å Knäppingsborgsgatan, midtför stadskyrkan, den olyckshändelsen, att en hemmansbrukäre vid namn Carl Jansson från Smedby i S:t Johansocken, som red en ung och lislig häst, den han ämnade försälja till konstberidaren Halvorsen, blef af hästen afkastad, hva Jansson slog hufling inne ett vad i vudet så våldsamt i gatan, att han natten till förliden Onsdag afled å lasarettet, dit han blifvit förd. shändelse. Ratten mellan g cring kl. 1 inträffade en, att en tysk boskapshandlare, tid skulle gå ombord på ,Ellida,; för att af till Halland, i det vid hamnen rådande et trampade miste och nedföll mellan kajen och ångbåten ,Hamlet. Ett par på vakt varande tullvaktmästare hörde att någon föll i sjön och sky e till stället för alt lemna hjelp, men kunde icke finna den förolyckade, hvars lik först mot morgonen återfanns. — kkudiksvall. Arv. Aug. Afzelii arbeten: En korrespondent till Hudiksvalls-Posten berättar: annu arbetar Arv. Aug. Afzelius på fortsättningen af sitt stora verk ,Svenska folkets sagohäfder., hvaraf en ny del af Carl XII:s saga utkommer till Jul och den å nde, sista delen, fram på nästa år. n till frihetstidens början kommer ej tet att sträcka sig; i sista delen skola intagas åtskilliga hittills otryckta visor m. m. från tiden för partistrider Annat är ej att hemta Irån dessa tider; de ligga för nära vår tid och utom dö folh erna alltmer ut. Det är, yttrade prosten A 3 till den som skritver detta, numera knappt lönt att fråga folket efter gamla sägner; möter jag en Uplandsbonde och frågar om han vet något att berätta om Carl XII, så står han och gapar och kännes ej vid det namnet, och beder jag honom tala om för mig någon märkvärdig historia, han hört, så berättar han att Per Larssons ko i granngården fått en kalf med två hufvnden. Det är allt hvad han tycker vara mi; värdigt. — En ny upplaga af ,,Svenska folkvisor samlade och utgifna at er och Afzelius 1814 —1S15, håller den gamle nitiske fornforskaren ä ven på att ombesörja och dermed anser han sig hafva gjort sitt sista vigtiga dagsarbete. — Lund. Tegnrsdagen, sistl. Måndag, firades högtidligt med tal och sånger. Studentkårens ordförande, docenten Gustrin talade för skaldens minne. Festen, som hölls i akademiska föreningens societetsvåning och var besökt af inemot 350 studenter samt flere äldre och yngre akademiska lärare och tjenstemän, öppnades af sociala afdelningens förman, adjunkt Weibull, med en versifierad välkomsthelsning. Derefter besteg studentkårens vice oråförande d:r Fr. Anderson talarestolen och hels de i ett längre, af täta bifallsyttringar afbrutet, töredrag de unga. För bröderna hinsidan sundet talade docenten Es. Tegner varmt och hjertligt och ställde till de unga en erinran om vigten att taga vara på det arf de fått af de föregående generationerna af Lunds studenter, nemligen tron Nordens enhet, tron på att Nordens folk äro bröder af samma stam. Fil d:r Per Eklund talade för de norska bröderna. Erinrande om Teguesrs ord: ,söndr ns tid är förbi, påpekade han huru Jessa t sig vara uttalade med siareblick. Söndringen hade försvunnit. I stället hade inträdt en tid, som man kunde kalla den första hänryckningens, en tid af uppbrusande häftighet, som eftersöljts af en lugnare, mera besinningsfull. Det var denna man hade att tacka för den inbjudning, som nyssförflutna sommar från Norges studenter utgått till nordens öfriga studenter att besöka dem, umgås med dem i deras hem. Dessa hade hörsammat inbjudningen och af dem blifvit emottagne på ett sådant sätt, att de i sanning funnit det alla nordens studenter äro bröder. Prof. Ask utbragte skålen för Upsala studenter. Fil. d:r E. Lindahl föreslog, i ett af entusiasm firgadt språk, en skål för minnet af Joh. Henr. Thomander, hvilket är så kärt för Lunds studenter. — Docenten Gustrin föreslog skålen för aftonens hedersgäst, universitetets rektor magnifikus prof. Broomå, hvilken i sitt svar påminte om att den förut vid inskrifningen vid universitetet brukliga studenteden nu var afskaffad. Den svarade ej mera mot tidens anda och hade derföre med rätta under dess gamla form försvunnit. Men han upprattade den fest. v 4 en, de unga af sina äldre kramratehelsas välkomna och erinras om de skyldigbeter och rättigheter. som åtfölja deras nya s-alning, såsom en bättre och tidsenligare förra för hvad man förut genom studenteden åsyftat. Studeranden Liljenroth sökte på ett humoristiskt sätt tolka qvinnans betydelse och hennes berättigande att vid en fest som denna blifva ihågkommen och stud. Idström föreslog en skål för C. A. Agardhs minne och föranstaltade en insamling till anskaffande af hans porträtt för soc. afdelningens lokal. Talrikt besökta föreläsningar. Docenten Schlyter, som denna termin föreläser Cicero de Ora tore lib. I. och började sina föreläsningar å Aud. nr 2, H i, af höra av större än a iförda okal förmått rymma, måst flytta sina före läsningar till And. n:r 1. y a före säsvin. som vid den 4