Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1869, sida 3

afbandlande: . Ett århundrade af Sveriges konst; . historia, I65—1751, enligt följande program: Första föreläsningen: Inledning. — Kort öfverblick af konsthistoriens hufvudsakliga skeden och, i sammanhang dermed, en granskande återblick på svenska konstens utveckling från äldre tider ända till renaissancen och dess sista blomstring under drottning Kristina. Med hennes korta regering uppgår en ny dag för Sveriges konst. Andra: Kristinas tid. — De inkallade och inflyttande konstnärerna ge konsten en ny karakter i vårt land och begynna barocken. De förnämsta af dem inom alla arter omnämnas och tecknas. Konstblomstringen upphör hastigt med drottningens utflyttning. Tredje: Karlarnes tidehvarf. — Tretioåra krigets stora inflytande på vårt lands odling börjar nu göra sig bemärkt. Adelns rikedomar ge sig luft i storartade byggnadsföretag. Konstbeskyddarne under denna tid. — Nicod. Tessin d. ä. tidehvarsvets mest mångsidige, hans son dess och Sveriges störste byggkonstnär. Bådas lif och verksamhet skildras. — Deras skola. — Den franska barocken representeras af Jean de la Valle; hans arbeten. Fjerde: Karlarnes tidehvarf (forts.) — Skulpturen och dess idkare: Millich, Precht m. fl. Medaljörerna Meybusch och Karlsten samt dennes lärjungar. — I Måleriet framstår Ebrenstrahl som en af Sveriges yppersta konstnärer. Hans lif och verksamhet, den mest betydande någon i vårt land utöfvat inom denna konst. Femte: Karlarnes tidehvarf (slut). — Ehrenstrahls stora skola fortplantas så inom som utom landet och kan spåras ända in i Frihetstiden. Sjelfständiga konstnärer: Meijtens, Lemke, Sylvi — Med Karl XII:s tid inträder en brytning, h igenom Ebrenstrahls skola ställes i skuggan. Neijtens skola och fransmännen vid slottsby naden uppträda jemte von Krafft. men denne verlefver båta riktningarne. Kopparstickskonsten väckes till lif af Svecia antiqua et llodierna, Dahlbergs stora verk. Willem Swidde och van den Avellen inkallas för dess stickande. Sjette: Frihetstiden. — Sedan landet ånyo bemtat krafter efter den föregående härjningen, kan konsten åter gro. Tessin lyckas genomdrifva fortsättandet af slottsbyggnaden i Stockholm, hvilken blir utgångspunkten för en ny konstblomstring. — Byggkonstnärerna uppammas omedelbart vid densamma: Hårleman, Cronstedt, Adelcrantz (sonen). Byggnadskonsten i landsorten: Göteborg bygges af Bengt Carlberg, Karlstad af Haller o. s. v. Författarne i arkitektur. Sjunde: Frihetstiden (forts.). — Skulpturen lyftes från sin bandtverksmessighet af Cousin och Bouchardon, fransmän vid slottet. — Sergel utgår ur samma skola, i det Larchevesque blir hans lärare. — Medaljkonsten blomstrar, som aldrig örr eller senare, under Hedlinger och hans lärjungar. — Måleriet och dess många, delvis förträffliga, representanter: Schröder, Scheffel, Aregnius och andra. — Fransmännen vid slottsbyggnaden. Åttonde: Frihetstiden (slut). — Måleriet (forts.): Taraval och hans inflytande. Joban Pasch, näst honom tidehvarfvets förnämste dekoratör. De öfriga, mest porträttörer, af olika värde. —Lundberg hemför pastellen från Paris och beherrskar konstverlden en tid bortåt. — Landsortsmålarne bli betydande. Lemningar af Ehrenstrahls skola möta på detta område nyare traditioner och konstnärer: Johan Ross i Göteborg, Stålbom i Östergötland och andra. Iförberg får sin bildning hos en sådan målare. — Kopparsticket: Geringius, Bergqvist, Rehn och hans lärjungar. — KonstAkademi stiftas, men blir först senare af betydelse. — Slottsbyggnaden blir 1754 så färdig, att konungafamiljen kan inflytta. Denna händelse gör äfven på sitt sätt epok i vår konsthistoria. — Återblick och atslutning. Föreläsningarne börja Lördagen den 16 dennes, kl. 6—7 e. m., och fortgå sedermera Onsdagar och Lördagar vid samma tid. -Inträdesbiljetter för hela serien antecknas och uttagas i Gumpertska bokhandeln till följande priser: för en person rdr rmt 4. familj om 2 personer , 7. om oo I on n 9:50. 4 11:50. Lösa inträdeskort säljas å 75 öre. Göteborg den 7 Oktober 1869. Föreläsningsstyrelsen. 116426