Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1869, sida 2

galunda hela träd. I medeltal torde dej: kunna upptagas till 2, 3 å 4 på hvarje träd. Detta reducerar 5 millioner grufstöttor till högst 2 å 212 millioner träd, hvilket, efter 500 träd pr tunland, reducerar de 10,000 tunlanden till 4å 5,000. Ett antal af 5 millioner grufstolpar utgör i öfrigt ej mer än 114 stolpe pr invånare. När nu vedkonsumtionen för värme m. m. beräknas, enligt Israel Ström, tillli 1 famn pr invånare, med förhöjning för de nordliga bygderna, så må denna konsumtion, för den jemna räkningens skull, upptagas till fem millioner famnar ved. Den ofta omtalade exporten af pitprops förhåller sig alltså till vedkonsumtionen som 1!, stötta till en famn ved. När så en stötta om 4 dec. i diameter och 6 å 7 fot i längd utgör en kubikfot, och en famn ir lika med 100 kubikfot, blir proportionen mellan ifrågavarande export och den inre konsumtionen 1!(, till 100, men icke till 10. Vi tro likväl att äfven denna beräkning är allt för högt tilltagen, enär, vid uppläggning i samn af pitprops vid härvarande hamn, vi räknat 400 å 500 pitprops i famnen. Med sådana stöttor om 6 fots längd erhåller man alltså af 4 å 5 millioner stycken icke mer än 10,000 famnar trealnars ved, eller mindre än hvad en stad som Göteborg konsumerar. Men äfven efter den förra beräkningen gifva 5 millioner pitprops, å 100 st. pr famn, ej mer än 50,000 famnar ved, d. ä. ungefär staden Göteborgs vedbehof. Det var den sednare siffran, som anfördes af H. T:s utgitvare vid 1868 års riksdag, under debatten om detta ämne, och denna uppgift har aldrig blifvit motsagd. Härvid må väl erinras, att ett stort antal grufstöttor har långt större dimensioner än de nu anförda, men så finnes också så stort antal af mindre dimensioner 7), att hvad vi uppgifvit ansetts utgöra ett behörigt medeltal. Man kan i öfrigt gerna fördubbla medeltalet af dimensionerna; resultatet blir i alla fall att pitpropsafverkningen, i dess helhet betraktad, är en obetydlighet, jemförd med skogens atverkning till ved. I berörda yttrande af samme riksdagsman förekommo, i sammanhang härmed, följande jemförelser: Af sparrar och bjelkar har exporterats från hela riket årligen ett belopp af 12,000,000 kub.-fot, hvilket motsvarar 120,000 famnar, eller ungefär hufvudstadens vedbehof. Hela exporten af plank och bräder motsvarar 562,000 famnar ved; motsvarande hela landets trävaru-export, som uppgår till 30 å 40 millioner rdr i värde, för år 1866 en vedqvantitet af 750,000 famnar, hvars värde, för hela landet räknadt, näppeligen kan upptagas till 5 mill. rdr. Det är den vedkonsumtion, som åtgår för omkring en sjettedels af befolkningen behof. Så gestalta sig dessa talförhållanden i verkligheten, när de, genom behöriga jemförelser, reduceras till deras rätta valör. Vi behöfva väl ej säga, det vi härmed icke vilja på minsta vis försvara en oförnuftig skogsförödelse, men vi finna det besynnerligt och obefogadt, att man derför vänder sig mot afverkningar, som spela en ringa roll, men som väga mycket på vår utförsels våg, under det man föga beaktar det som åtgår för en konsumtion, hvari ganska stor misshushållning är rådande.