Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1869, sida 2

vi bla I dus VIU IUILCL 10I UTN 1aU 7 Ö le can, hvars uppfyllande väl är värd den betydel-jor som dervid blifvit fästad. och Grundad af en ädel främling, som genom en ski iftelse, sådan som den undervisningsanstalt, hvilen en bär hans namn, ville bevisa sin tacksamhet kr. mot det land och det samhälle, hvarest han för-för ärfvat sin förmögenhet och, hvad mera är, ettlgo ktadt namn, har Chalmersska Slöjdskolan, under ske in 40-äriga tillvaro, icke jäfvat hvarken stifta-me ens afsigt eller de mäns förhoppningar, hvilka ny et blef gifvet att förverkliga hans tanke. YÅed jas må tillgångar i trånga, osunda lokaler, under Me amp understundom med yttre och inre svårighetre er, har skolan dock haft glädjen att i verlden få tet tsånda en skara af unga män, hvilka med de läunskaper och den förmåga till ett intelligent bruk tre f sitt arbete, de här förvärfvat, gagnat sig Sjelfva me ch arbetat i de land, der de sökt ett fält för sin så erksamhet, på samma gång som de hedrat den lar kola, ifrån hvilken de utgått. Genom ett sam-be etsgrannt arbete, alltid sträfvande framåt, bar va kolan så, efter hand, förvärfvat uppmärksamhet sall ch erkännande, såväl af vetenskapens som arbeets mälsmän, och icke heller saknat uppmuntran m ich understöd från statsmakternas sida. Genom lar lessas vid flera tillfällen ädagalagda välvilja — i oc edogörelse härför lemnar den tryckta berättelse la mm skolans framfarna år, hvilken gemensamt utlifvits af hennes förste frejdade ordnare och den he luvarande föreståndaren — genom statsmakternas he välvilja har undervisningen kunnat mer och mer ne itvidgas till gagn för det ständigt växande antaet kunskapssökande ynglingar. Men i samma mån, som lärjungarnes antal ökades, blef utrymk met inskränktare och svårigheten större att ordnalb undervisningen för dem, särdeles i afseende å det , för de blifvande tecknologerna så vigtiga verkstads: arbetet, ritundervisningen och tillämpningen af kemien. Till slut blef derföre ,,den gamla stugan s) henne för trång; skolan måste se sig om efter en annan, rymligare, efter hennes behof lämpad bo-f; stad. Hennes egna tillgångar förslogo icke; men då vände styrelsea sig ännu en gång förtröstanse fullt till Konung och Ständer med begäran om P hjelp. Hennes begäran var ej förgäfves; den möto tes med samma förtroende och välvilja som förr. s8 — Och så restes de nya byggnader för Chalmersska Slöjdskolan, inom hvilkas murar vi nu äro a församlade och hvilkas läseoch arbetssalar nu f skola invigas åt den tecknologiska undervisningen t i vårt land. För skolan är denna invigningsstund en vigtig, 1 och väl må vi önska och af den Högste utbedja oss att den stunden måtte vara en lyckosam. Vilrf hafva mycket att tacka för, och vi vilja icke hel-I ler gå Härifrån utan att hafva hemburit vår ko-c nung och hans regering vår djupa och vördnadsfulla tacksägelse för det hägn skolan åtnjutit; och r ej mindre varm är den erkänsla vi egna Svea rif kes riksdag och denna stads målsmän för de un-f derstöd de lemnat, och utan hvilka vår önskan om ) att bereda skolan ett ändamålsenligt hem ännu 1 skulle hägrat fjerran. Djupt känner också skolan de förbindelser, i hvilka hon står, de nya ansvars1 fulla pligter hon iklädt sig. Ty ju mera de yttre 1 vilkoren för hennes lyckosamma verksamhet blifvit fullkomnade, ju större rätt har samhället attfordra, att andan och lifvet inom henne skola motsvara det yttre, att dessa äro sädane, att skolan framgent förmår uppbära det förtroende, med hvilket hon omfattats, det anseende hon lyckats förvärfva, att hon förmår, framför allt, uppfylla den bestämmelse William Chalmers gaf henne, att vara en uppfostringsanstalt i högre mening för det praktiska lifvet. Det lifvet flyter numera icke så stilla och jemnt, som man förr älskade att föreställa sig det; det ställer stora fordringar på mannen, det kräfver hans ständiga uppmärksamhet på honom sjelf och på företeelserna omkring honom. Och derföre, då skolan i dag träder in i ett nytt skede af sin utveckling, så må det väl vara på sin plats att erinra derom, att huru vigtiga kunskaper än äro för mannen, han må vara ställd på hvilken plats som helst i samhället, så är det dock ett annat, som icke är mindre vigtigt, och detta är den sedliga kraft, utan hvilken han icke förvärfvar den sjelfständighet, om hvilken det blifvit sagdt, att hon ,är mannens första dygd, och förutan hvilken han med alla sina kunskaper blir ett vacklande rö, som kastas hit och dit af hvarje opinions flägt, den må susa sinom vetenskapens rymder eller förnimmas i det praktiska lifvets bullrande verksamhet. Det är derför ej endast till kunnige män, men till dugande män i samhället, som skolan skall fostra sina alumner; till män som förstå att sjelfständigt tänka och sjelfständigt handla. Men ännu ett skola lärjungarne här lära, hvilket också är vigtigt för enhvar, men mest dock för dem, hvilka en dag skola sjelfva deltaga i eller leda arbetet för andra; och detta är, att allt ärligt arbete, som samvetsgrannt och troget utföres, är ära värdt, och att i arbetets rike icke gäller någon annan rangordning än den, som betingas af arbetets godhet och arbetarens sedlighet och duglighet. Derföre ägger jag Eder i dag på bjertat, J ynglingar, att fven Eder en sådan sjelfständighet, att J mån söka blifva dugande män i samhället. Och för att J det mån bli, så försummen icke det handarbete som här erbjudes Eder, låten det arbetet gå hand i hand med Edert vetenskapliga och låten det så med skäl kunna sägas om Eder och skolan, att hennes lärjungar äro ej allenast kunniga, men äfven sedliga och dugliga män, som hvarje arbetsgifvare med glädje och förtroende kan emottaga hös sig. Men om denna invigningsdag är vigtig för skolan, saknar den ej heller sin betydelse för den stad, vid hvilken hon är fästad. Att hon här blifvit grundad, har för skolan otvifvelaktigt varit saf den största betydelse, ett af hufvudvilkoren för att hon kunnat utveckla sig så, som hon gjort. TAf det rika industriella lif, som här rört sig, har skolan icke kunnat förblifva oberörd, och det har tillika erbjudit många tillfällen för lärarne att svisa lärjungarne den praktiska tillämpningen i stort af hvad de i skolan inhemtat. Det har öppnat deras ögon för det stora och betydelsefulla, som ligger i det industriella arbetet. De ha här I genom sjelfåskådning fått lära, att endast genom sarbete förvärfvas aktning och anseende. Men om sskolan således af sitt läge här skördat mången oskattbar förmån, så har hon också varit i tillfälle latt i sin mån återgälda hvad hon undfått genom det vetenskapliga intresse hennes verksamhet framhallat, ett intresse, hvilket är lika berättigadt och lika nödvändigt för ett samhälles helsa och bestånd, som blomstrande handel och näringar äro Idet. Och derföre, då William Chalmers stiftelse Inu blifvit satt i tillfälle att, i än högre mån än I förut, verka för konst och industri, att till vidare kretsar sprida kärlek för vetenskapligt arbete, då kan den dagen icke blifva betydelselös för ett framåtsträfvande samhälle, sådant som Göteborg. Redan länge har skolan förmått locka hit ynglingar från vårt broderland. Då de efter slutad lärokurs återvändt till sina hem, ha de medfört minnen och intryck från de år, de här vistats, öfver hvilka Göteborg icke behöfver rodna, och de ÅA förbindelser de knutit i skolan, den tacksamhetsÅskuld, de här ådragit sig, blifva band, som i sin smån bidraga att göra Göteborgs namn aktadt i broderlandet, och äfven att fastare tillknyta förseningen mellan de båda rikena. Och ännu ett skola vi ihågkomma, vår skola kan i sin nuvarande skepnad blifva utgångspunkten för en högre nordisk bildningsanstalt. För den teckniska undervisningen i vår Nord kan det slutligen icke vara betydelselöst att Chalmersska skolan numera är satt i stånd att meddela