Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1869, sida 1

att han icke skall deltaga i landtdagens förestående session. Här (i Berlin) å man af den åsigt, att grefven är syssel satt med ett stort politiskt arbete. Der franska ,,Patrie har andra underrättelse om Bismarcks befinnande. ,, Hans helsa, säger sistnämnde tidning, fordrar den allrastörsta varsamhet, isynnerhet om vintren, och det är af detta skäl, som han utaf furst Karl af Monaco köpt slottet i Mentone med omgifningar och tillbehör för att der tillbringa vintren i ett sydligt och utomordentligt gynnsamt klimat. Mentone ligger vid Medelhafvets kust på gränsen mellan ( Frankrike och Italien, cirka 10 mil öster om Nizza. ) Landtdagen i konusgariket Sachsen öppnades den 30 September med ett tal af konung Johan, i hvilket han omtalar sitt lands förhållande till nordtyska förbundet på ett manligare och bestämdare sätt, än man — på grund af de preussiska tidningarnes försäkringar om Sachsens hängifvenhet för förbundet — kunnat vänta. Han yttrade bland annat: , Sachsen fortfar att mottaga bevis på aktning och välvilja af de utländska regeringarne. Äfven i nordtyska förbundet kan det glädja sig åt en aktad ställning. Min bestämda sträfvan har från början gått ut på att befrämja och understödja utvecklingen af törbundet på dess författningsenliga grund; jag har icke heller dragit i betänkande att sjelf taga initiativet till en vigtig, i förbundets gemensamma intresse liggande institution. (Härmed menas en gemensam tysk handelsdomstols upprättande i Leipzig.) Jag skall hädanefter som hittills verka för, att den gräns, som förbundsförfattningen drager mellan förbundets och de serskilda Åstaternas rättigheter, upprätthålles. I Mänchen synes det vara omöjligt att så en president för den nyligen sammankallade deputeradekammaren. Man har röstat icke mindre än fyra gånger, och hvarje gång ha ministerialrådet Weiss och framstegspartiets kandidat fått 71 röster hvardera. Man anser nu såsom bestämdt, att kammaren skall blifva upplöst, enär ingen eftergifvenhet å någondera sidan lärer vara att påräkna. FRANKRIKE. Pater Hyacinthe finner ifriga försvarare i den liberala pressen, serskildt med anledning af hans svar till biskopen af Orleans. Journal des debats yttrar: ,, Biskop Dupanloup är biskop och ingenting annat; han har en eldig soldats blod med en officers blick. Der han ser en brech i kyrkan, är intet honom för dyrt, och han offrar sjelf — om det så mäste vara — utan att dervid tänka något ondt, det, som han anser rättvisan fordra. Så beter han sig äfven nu mot pater Hyacinthe; kyrkan är i sorg, det är honom nog; att hafva bedröfvat kyrkan, detta är , det stora fel, som pater Hyacinthe begätt. Deremot, så yttrar ,,Journal des debats, tillhör pater Hyacinthe dem, som med den helige Augustinus kunna säga: , Det är bättre, att en förargelse åstadkommes, än att sanningen skulle förrådas! Biskoper af Orleans är ,, med sina obestridligen stora talanger endast biskop; pater Hyacinthe är en man! I ,,Rappel heter det: , Enär det rykte varit spridt, att Henri Rochefort afstått från sin kandidatur vid de förestående supplementvalen, så ha valmännen i hufvudstadens första valdistrikt skickat ett ombud till Briissel för att fråga honom, huruvida detta rykte vore grundadt. Omfoudet har återkommit med en skrifvelse rån Rochefort, i hvilken uttryckes bestämdt, att han upprättbåller sin kandidatur. Enligt ,,Siecle skulle äfven Felix Pyat uppträda som kandidat i nämnde distrikt. ,,Reveil förklarar emellertid, att demokraterna i Paris visserligen erbjudit sr honom denna kandidatur, men att han måst afstå från detta smickrande uppdrag, enär han, ,republikens generalkommissarie och fången från Cayenne, aldrig skall aflägga ed till kejsardömet. ENGLAND. Tidningarne sysselsätta sig med en förklaring, som en af kabinettets medlemmar, generalpostmästaren markis Hartington, vid en industriell utställning i Lismore afgifvit angående reformen af de agrariska förhållandena i Irland. Markisen intager visserligen icke någon sådan ställning i ministären, att han har något att beställa med de irländska förhållandena, och Hartington har icke heller underlåtit att anmärka, det han i denna sak endast uttalade sin personliga åsigt; icke destomindre tillägger man hans yttranden sb en stor betydelse i afseende på den ställ. v ning, som kabinettet under parlamentetst nästa session skall intaga i denna vigtiga angelägenhet. Det framhålles specielt afse de konservativa tidningarne med en visss tillfredsställelse, att Hartington icke delar John Brights radikala åsigter, utan ställer u rättsfrågan främst och har yttrat, att ar-O rendatorernas förhållanden visserligen in många afseenden behöfva ordnas efter en sil billigare lagstiftning, men att England P likväl framför allt måste skydda 5egen-sh domsegarnes legitima och väl förvärfrade u rättigheter. En annan fråga, som för Å närvarande sysselsätter den allmänna uppmärksamheten i England, är den irländska skolfrågan. I slutet af Augusti ha de katholska biskoparne hållit ett möte iB Maynooth, der de förklarade det vara . otillåtet, att Irlands katholska wnunodam Ii. f — D: D — — —— AM MM —AS— — — —