Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1869, sida 3

(D.-B.) AA —— Ä H 2 Siemens elektromagnetiska maskin. (Ur Sv. Handelsoch Industri-Tidn.) Sällan har en uppfinning uppväckt ett så lifligt intresse inom den lärda och industriella verlden som den, hvilken Siemens nyligen gjort på det elektriska gebitet, nemligen att frambringa elektrisk ström utan permanent magnet liksom genom mekanisk kraft. Den ganska enkla apparaten består af en något magnetiserad jernstång, öfverspunnen med koppartrad, som medelst två i dess midt fästade tappar hvilar i en bygel, hvilken likaledes består af två stänger af mjukt jern. I ju hastigare rotation denna apparat forsättes, desto kare elektrisk ström inträder. Den elelkt a strömmens svaghet, förorsakad af den oundvikliga motströmmen, är orsaken hvarför elektromagnetiska kraftmaskiner hittills icke med någon framgång kunnat användas i praktiken. Vid den Siemenska maskinen deremot förstärkes den eleknen genom motströmmen och då denna förstärkning af strömmen äfven åstadkommer stärkning af elektromagneten och följaktligen åiven en förstärkning af den följande inducerade strömmen, så kan man inom kort tid frambringa en så stark ström, att den tråd, med hvilken elektromagneten är omsirad, uppvärmes till en temperatur, vid hvilken öåverspinningsgarnet förkolas.! Då med rotationshastigheten den elektriska strömmens styrka i utomordentiig grad förökas, så kan man verkligen, såsom icke allenast engelsmännen, utan äfven våra lärde göra, gå in på den föreställningen, att här mekanisk kraft förvandlas till elektrisk. Detsamma är emellertid äfven händelsen vid det vanliga sättet att frambringa elektricitet medelst rotationsmaskinen; med förökadt arbete stiger ätven här produktionen af elektricitet, utan att man här har tänkt på en törvandling af kraften. Deremot kan det icke förnekas, att Siemens upptäckt är af ganska stor betydelse. Tekniken har genom densamma erhållit medel att öfverallt, hvarest arbetskraft finnes disponibel, frambringa en elektrisk ström af obegränsad styrka och på ett billigt och beqvämt sätt. Att göra naturkrafterna allt mera nyttiga och användbara för industrien är ju vår tids hufvuduppgitt, hvarföre man äfven kan j förutse, att denna upptäckt skall blifva af en ganska väsentlig betydelse inom flera af teknikens områden. Redan nu sysselsätter man sig med de mest svindlande planer. lär Siemens redan erhållit uppdrag att med elektricitet, hvilken skulle tillföras genom cn i hafvet försänkt kabel, upplysa de långt från land liggande signalapparater, hvilka finnas kriug hela den skotska kusten, för att utmärka de farligaste ställena. Äfven vid fyrtornet på Kap Grisnez skall denna maskin komma att användas. Man tror, att ljuset skall öfverstråla icke allenast hela kanalen utan äfven en god del af den midtemot liggande kusten Afven användes densamma redan inom galvanoplastiken för utfällning af metaller. Man sysselsätter sig till och med med tanken derpå, att det medelst denna maskin skulle vara möjligt att i så storartad skala söaderdela vatten, att den dervid uppträdande ozonen skulle vara tillräcklig för ett stort blekeri. Ått på detta sätt verkningar kunna frambringas sådana, att man ännu icke sett något motsvaande, det bar den maskin visat, som mekanikus wW ild i Birmingham konstruerat. Han har nemlien användt Siemens princip på den elektriska skinen och d tt en väsentlig förbättring. Denna maskin väger, inberäknade 20 centner koppartråd, 90 centner och fordrar för att hållas i full gång en ångmaskin af 8 hästkrafter. En sådan måste naturligtvis äfven åstadkomma något ovan Den skall utveckla hela strömmar af elektriskt ljus och detta med en intensitet och kemisk verkan fullkomligt lika med solljuset. Je experimenter, hvilka den 2 Mars i Burlington IIouse anställdes med denna jettemaskin, hade ditlockat en stor menniskomassa. När till och med män sådane som Stahes, Miller från Cambridge, Sahine, Rora!-Socistys president, Tyndall och Wheastone genom maskinens prestationer blefvo , så kan man lätt tänka sig den verkan, den utötvade på den vanliga publiken, som så lätt YÅter hänföra sig af det underbara. Ångmaskinen gjorde 1 ifslag i minuten. Hvarje t gjorde, tillsande frisk eleki induktionsrullen, tills plötsligen den intensiva strömmen leddes till en i ena ändan af rummet befintlig lampa, försedd med reflektor, och sände i åskådarnes ögon ett glänsande elektriskt Ijas. hvilket bländade dem alldeles som middagsI solens strålar och upplyste alla vinklar och vrår med en glans, som ötverträffade solljusets, och fördunklade de i salens midt befintliga gaslågorna, å att de syntes mattbruna. Bredvid detta intensiva ktriska ljus spelar gasen en ynklig roll. När man en å2 på Wilds verkstad anställde försök med detta ljus, trängde det på en fjerdedels engelsk mil skenet från gatulyktorna i skuggan. Så bländande det var, så gjorde det dock det behaglicaste intryck på alla de närvarande, och några, som hade försett sig med färgade glas, betraktade det med förvåning och beundran. Ett i ljusstråenes riktning hållet brännglas brände hål på papper, och den som med händerna uppfångade värmen kunde tydligt känna densamma på 150 stots afstånd. När man vände bort lampan, flammade ljuset ännu en tid i försöksapparatens midt och mera bländande än förut; derpi fastskrufvade man vid ändspetsarne en lång öfverspunnen tråd. Utter några sekunder började en ryka, antog en mattröd färg, blef snart hvitglödande, smälte och föll på golfvet i glittrande perlor. På samma sätt blefvo korta bitar af groft stängjern nedsmälta. Men kronan på alla dessa experimenter attes genom nedsmältning af en plantinastång. Hvar och en som vet, hvad det vill säga att smälta denna metall, skall i detta experiment framför alla andra finna det mest öf, nde beviset för denna maskins t. Kostnaden för ljuset pr timma uppgår ej till mer än 6—8 pence, inbegripet maskinens underhåll och räntan å inköpspriset för densamma. Detta måtte anses för billigt för ett ljus, som tvingar sjelfva solen att blekna. USSR TAI KERO WTS kärstelegran. STOCKHOLM d. 1 Okt. Dagens kurg för vexlar: London rdr imt 17: 821,, långa. Hamburg rdr rmt 133: 15, korta. Paris rdr rmt 70: 80. 9 BL dan AR än 2 2—