tersburg. Det skritves derom i ,Peuple frangais: ,Man har rättighet att önska lycka till generaJens utnämning. En lysande soldat i Afrika, hade han redan före valet af Louis Napoleon närmat sig honom, och sedan den tiden har han varit en at kejsarens tillgifnaste tjenare samt anses som en af hans bästa vänner. Under de sednaste åren har generalen beständigt tjenat de politiska idser, som så småningom segrat ända från den 19 Januari 1867 tills den 11 Juli 1869. Kejsardömets förändring i liberal riktning har ingen skickligare och mera öfvertygad försvarare. General Fleurys öfvergående på området af den officiella politiken är således ett bevis, att regeringen, sedan den antagit det liberala programmet, äfven vill använda män, som sedan längre tid omfattat detsamma. Men det är äfven notoriskt, att general Fleury vid de allvarsammaste tillfällen hlifvit anförtrodd vigtiga missioner, hvilka han med skicklighet och med stor lycka utfört. Det bör således icke förundra, att man lagt stor vigt vid generalens mission till Petersburg. Vi se deruti ett bevis på de goda förhållandena mellan hofven och kabinetten i Petersburg och Paris. Fördenskull se vi uti general Fleurys ambassad en ny pant på upprätthållandet af freden, men icke på der fega fred, som Frankrike icke kan fördraga, utan den manliga tred, som undviker konflikter genom en klok och fast politik, och hindrar förvecklingar genom att visa sig beredd att alltid bjuda dem spetsen-. I ett telegram från Paris motsäges på det bestämdaste, att general Montauban skulle efterträda Canrobert i befälet öfver första armökåren. ITALIEN. Underrättelserna från detta land låta illa nog. Det piemontesiska partiet säges — med anledning af regeringens afslag på en framställning om, att sardinska banken skulle förenas med nationalbanken alltmera flytta öfver i oppositionens läger, så att Ponza di San Martino och Durando på allvar lära tänka på ett nytt kabinett, allt under det man i bakgrunden skönjer Ratazzi såsom spekulant på presidentskapet i detsamma. SPANIEN. j Ministören är fast besluten att icke tåla några republikanska demonstrationer, samt att strängt straffa dem, som rubba den allmänna ordningen. Tanken på att förlänga Serranos regentskap vinner alltmera terräng. RYSSLAND. Som man vet, har den kejserliga samiljen tillbringat sednaste delen af sommaren på Krim. Kejsarinnans sjuklighet, som ännu fortfar, lärer varit egentliga anledningen dertill. Den 4 Oktober lära de kejserliga skola återkomma till Petersburg. TURKIET. Den franska , Patrie vill veta, att striden mellan sultanen och vicekonungen af Egypten på den sednaste tiden tagit en gynnsammare vändning. Porten lärer vara benägen att nedstämma sina anspråk samt att specielt gifva efter hvad de finansiella frågorna angår. På grund häraf lära sörhandlingarne mellan Turkiet och Egypten skola pådrifvas med fart, och man hoppas, att hela striden skall blifva utjemnad före den franska kejsarinnans ankomst till Konstantinopel. Portens hållning mot Montenegro synes blifva alltmera hotande. Turkiska kabinettet har afsändt en not till Zettinje, i hvilken fursten uppmanas att uppgifva ändamålet med de rustningar, som förehafts i öfver ett år. Denna not, som öfverlemnades genom guvernören i Albanien, har icke blifvit besvarad af furst Nicolaus. Porten låter emellertid koncentrera trupper och bygga befästningar vid den montenegrinska gränsen. Dagens po TYSKLAND. Under de sednaste veckorna ha den högre politikens regioner varit korsade at de mest motsatta rykten, hvilket väl må kunna anses som bevis på den oro och osäkerhet, som, f. n. råda i de europeiska