Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1869, sida 3

opemoÅIO Å 91 J01 oorprus Genom sjunkninng ..... läcka. sv rs RR — 60. ligervall .. .... HU 47. Sprungen ankark tting. 29. 45. , drifvande för ankare .. 15. 45. skadade å skräf eller roder e eller förlust af rundhult eller segel . . 8. 230. sy J ring i vändning . . 10. 9. felaktig manöver vid insegling 1 ihamn . ... co 12 21.10 kantring. 2. 3.18 p) Genom ouppmärks samhet, lik0 nöjdhet eller försummelse 210. Å Genom befålets försummelse . . . 62. 72. h lots försummelse... 5. 20.1ö felaktig stufning.... 1. 1.in att ej kasta lodet 19. 30. I fi c) Genom bristfälligt skråf eler t utrustning . : Genom sjunkning till följd af brist 1 fälligt skick. 46. —it läc till föl jd af bristfälligt skick . . . — 36.m för hård lastning . . 6. 13. v bristfälligt sjökort, otillräcksb lig bemanning, utsliten tackr ling eller ofullständig repat ration . . . 1Cö5. 28. m . lokalmissvisning dålig kompass . .. 1 Sh d) Genom andra orsaker . . 253. 8 Genom tjockaa.... 33. 37. hög sjö . . .. 10. 36.11 brist på sjömärken . sr 1. 5.18 stark storm eller lätta vindar 22. 21.it brist på lots . . 1. 4.18 för svag bogserbåt eller dåligt . bogsertäg.... 4. 2. stötning mot vrall .... 8. 13.g explosion. 5. 1.12 eldsvåda eller blixtskada åängb maskin.. . . 7. 3: l Oolyckshändelser . . . . 4. 19. förenade orsaker... — — okänd orsak.. 19. 6. li Satamanstötningar. . 319. o Genom sprungen ketting eller drikg ide för ankare . . . . 5. 42.10 vägring i vändning . . . 1. 2.1n ankring å farligt ställe. . 1. 6. fi lägervalll. — 4. tjs .. . 9. 6. 2 dålig utkik. . . 32. 60. 5. fränvaro af sisnallantärnor . 5. 11. b felaktig navigering.... 20. 41. f. fel af lots.. sa 2. 3. ta brist på Sjömansomdöme Ä — 21. n allmän försumlighet och oförh sigtighet . . . so . ov 4, 19. s. oundviklig händelse.... 1. 20. d , felaktig beräkning.... 12. 32. a okänd orsak . 7. 7.10 112 sammanstötningar egde rum under dagen f. och 267 under natten deraf b 25 8 ES 8å fi Mellan ångsarty .... 2. 10. ri segelfartyg . . 41. 144. , sariyg till ankars och fartyg b under gång . ...... 19. 38. n segeloch ängiar tyg 20. 54. li fartyg i drift och för ankar n liggande . . .. 11. 34. n Törlidet år omkomn vid kusten...... 577 menniskor, u ute till sjös .. Ö. 161 7 f vid sammanstötningar ... 86 n Summa omkomna 824 menniskor. a Samma år räddades srån skepps; vrak: . af lifräddningsbåtar. . . : . 418 menniskor, I genom raketapparater m. m. . 241 kustbevakningen och små I fartyg . . . 768 t segel-och ängfar tyg. . 801 y ö n fartyg gens egna båtar . .1,887 egna krafter . . . . 6 a andra medel . . . 650 i Summa räddade 4,771 menniskor. Vid brittiska kusten funnos vid slutet af förli-f det år 228 lisräddningsbåtar, 279 raketapparater å och å 579 stationer lifbilten och linor. Under år 1868 utbetaltes genom ,the Board ofg Trade till manskapet vid Tifräddningsstationerna 4 penningbelöningar till omkring 2S0,000 rår. DessI Ö u utom utdelades af brittiska regeringen följande belöningar till personer, som utmärkt sig vid räddandet af menniskolif: 1 Albert medalj af H klassen, 1 Albert-medalj af 2:dra klassen, 7 7 hedersbevis å pergament, 3 guldmedaljer, 1 silfvera medalj, 11 guldur, 25 kikare, 13 dubbelkikare och sj 0 8 sextauter. Under samma tid utdelade främmande regeringar till brittiska skeppskaptener för räddandetzaf menniskolif från fartyg: 4 guldmedaljer, 37 silfvermedaljer, 2 guldur och 1 kikare. Af ifrågavarande berättelse inhemtas vidare att nedannämnde befälhafvare, tillhörande Sverige ocli Norge, under förlidet år blifvit af brittiska regeringen tilldelade belöningar och offentlig tacksägelse för rask handling vid räddandet af menniskolif från skeppsvrak: Kapten J. Lorange, besälhafvare å norska skepvet Wilhelm; Ludvig från Fredrikstadt, räddade besättningen å Enchantress och erhöll i belöning en kikare, värd 100 rdr. Kapten H. C Helmer, befälhafvare å norska skeppet Lotos räddade besättningen å engelska briggen May från Scarborough samt landsatte den i Antwerpen, hvarföre han erhöll i belöning en kikare, värd 100 rdr. Kapten O. Bagge, befälhafvare å norska barken Tistedalen, räddade besättningen på skeppet Alfred från Calcutta, 32 man, och landsatte dem i Plymouth, hvarföre han erhöll i belöning en sextant, värd 360 rdr jemte i underhåll kontant 275! rdr samt fria umgälder i Plymouth. Kapten Jonas O. Halrorsen, besälhafvare å norska skeppet Svea räddade besättningen å briggen Lynn, hvarföre han erhöll i belöning en kikare, värd 100 rår. Kapten Knud Aasuldsen, befälhafvare å norska barken Thule, räddade besättningen å engelska barken Vedra från Sunderland och erböll i belöning ett guldur, 475 rår samt dessutom i underhållskostnad 775 rår. Kapten II. M. Öre, befälhafvare å norska fartyget Louis från Tönsberg, räddade besättningen ——— — — —2— — å Onda från Greenock, och erhöll; i belöning en sextant, värd 360 rdr. Kapten Kanlund, befälhafvare å svenska galeassen Charlotta, räddade besättningen å skonerten Sea Belle från Leith, och erhöll i belöning 150 En hastigt byggd jernväg. (Ur Sv. Hand. od Ind. Tid:n.) Lägret vid Chalons var slaget, och det efter nyheter törstande Paris tränade efter de retelser,