Dagens post. ÖSTERRIKE. Underrättelsen om den österrikiske rikscanslern grefve Beusts resa till S:t Cloud nar icke bekräftat sig. Boust reste den 18 dennes till Strassburg, der han hade on sammankomst med den österriskiske ambassadören i Paris, surst Metternich, och kejsar Napoleons kammarherre Bussiere, men vände derefter om och begaf sig till Schweiz. ,Neue freie Presse, som synes tagit för gilvet, att Beust skulle från Strassburg begifva sig till S:t Cloud, anser det under alla omständigheter bestämdt, att rikskanslerns resa har en öfvervägande politisk betydelse. Angående Beusts konferens med frih. Varnbiler i Stuttgart, yttrar en korrespondent, att de begge statsmännen öfverenskommit att icke yppa det ringaste af de samtal, som der mellan dem förefallit. FRANKRIKE. Som vi förut meddelat, ha 21 redaktörer af provinstidningar antagit ett politiskt program, som de offentliggjort i sina resp. tidningar, med anmodan till sina kolleger att likaledes offentliggöra detsamma. Programmet åsyftar väsendtligen regeringens decentralisation och motsvarar i det hela de åsigter, som för närvarande allt mer och mer göra sig gällande i landet. Dess innehåll är följande: , Afskaffandet af art. 75 i författningen, och den allmänna säkerhetslagen; full församlingsoch undervisningsfrihet; valprincipen, tilllämpad på mairernas utnämnande, samt konimunalrepresentationernas emancipation; upprättandet af distriktsråd, eller utvidgande af arrondissementsrådens verksamhetsområde; förändring af valdistrikten, med arrondissementet till grund; upprättandet af församlingar, som skulle representera grupper af departementen; prefelkturrådens ombildning till ett slags administrativa rätter ; nedsättning i tidningarnes kaution, stämplingens afskaffande och fullständig frihet i försäljningen af tidningar på allmänna platser. Seineprefekten har omsider beslutat sig för att aflåta en ,,communique åt en del tidningar, som påstått, att ,,staden Paris icke kan batala sina skulder. I denna communique påstås det vara osannt, att ,,hufvudstadens styrelse icke skulle kunna sullgöra sina förbindelser eller vägra att betala de summor, som den är skyldig. Det upplyses sedan, att ,,det förefinnes tvister mellan stadens styrelse och en del entreprenörer om utbetalande af summor, hvilka ej torde böra utlemnas, innan de ifrågavarande arbetena äro särdiga. Åtskilliga af innevånarne påstå deremot, att