tjenar att studeras, är följande: Kan en monarki, der det fattas monark, helt enkelt förändras till republik? Många ögon äro riktade på detta problem, men det beror icke här på att endast uppställa en teori, utan ödet skall troligen afgöra gan. Cubas ställning är en egnad att väcka uppmärksamhet. Man stöter här på frågor, som ännu för några år sedan, då Europa icke var i det tillstånd af lethargi, som vi nu se, lifligt sysselsatt den offentliga rätten i Europa och måhända skulle gitvit anledning till en liflig internationell debatt i de begge v dsdelarne. Man kan emellertid ej beklaga den tendens, som nu förefinnes, nemligen att icke låta de största frågorna framträda utom deras krets, som de omedelbart beröra. Häraf kommer det sig, att ödet at Antillernas perla endast synes intressera Cuba sjelft, Spanien och Förenta Staterna, hvilken sistnämnda makt senom köp vill förvärfva sig den ifrågavarande ön. Journal des debats talar visserligen om ett förslag till ett engelskt-fransyskt protektorat för Cubas sjelfständighet, men vi tro icke på en så heroisk ansträngning af diplomatien. Sanningen är, att Cuba befinner sig i fullt uppror; att Spaniens utmärktaste general icke förmår att besegra detsamma; att de hittills afsända stridskrafterna visat sig vara otillräckliga; att Förenta Staterna icke hysa någon ifrigare önskan än den, att insurrektionen måtte vinna framgång; ä makt hos spanska regeringen intervenerat till för mån för insurgenterna och hotat att inom kort erkänna insurgenterna som krigförande makt, en hotelse, som på det högsta retat den spans egenkärleken; samt att Spanien, trots all fö het i landets inre förhållanden, anstränger sig på dt högsta för ent qvarhålla Cuba. Man har tillrådt spaniorerna att sälja ön till cubanerna sjelfva, och de sistnämnde att köpa sin frihet medelst 500 millioner, för hvilka Förenta Staterna skulle ingå borgen. Härpå svara spaniorerna: Hellre förlora Cuba än att försälja denna ö! På samma sätt yttrade sig kejsaren af Österrike, då det gällde att mot ersättning aftrö la Venetien till Italien. Enligt vår åsigt skalle denna handel vara mindre vaphedrande än man uppgilver, och mycket fördelaktigare än men förutsätter. Det vore icke första gången, som ett stolt folk funne sig vid att afyttra en koloni, som är svår att bibehålla; vi kunna i detta afseende hänvisa på Frankrikes exempel med Louisiana. Olyckan är, att Cuba snart skall — frivillist eller tvunget — förena sig med Förenta St:terna. Är detta icke egnadt att stämma den europeiska politiken till förmån för de ansträngningar, som spaniorerna nu göra? SCHWEIZ. Vid fredsoch frihetsligans första sammankomst fattades, efter en liflig diskussion, följande resolution: I betraktande af att den väsentliga orsaken till det krigstillstånd, hvari Europa fortfarande befinner sig, ligger uti saknaden af en dömande internationel institution; i betraktande vidare deraf, att första vilkoret för att en internationel domstol skall genom sina utslag lösa de frågor, hvilka krig och diplomati nu för tiden förgäfves söka genom våld och list afgöra, är att denna domstols ledamöter fritt och direkt väljas af folken och att dess domar grundas på internationela lagar, som samma folk genom fri omröstning antagit; i betraktande vidare deraf, att det för domstolens moraliska anseende torde vara nödigt att utförandet af dess beslut öfverlemnades åt en med tillräcklig makt beklädd exekutiv myndighet; i betraktande ytterligare deraf att en sådan exekutiv myndighet icke kan lagligen bestå utan att vara tillkommen och ledas at folkens direkt uttalade vilja; och sutligen i betraktande deraf att dessa tre institutioner — en internationel lag, en domstol som tillämpar denna lag och en makt som garanterar doällande — tillsammans bilda en regering, förklarar kongressen: 1:o. Det enda medlet att betrygga freden i Europa är bildandet af en federation af folken under namn: ,,Europas förenta stater; 2:0. Denna unionsregering måste vara republikansk och federativ, d. v. s. den måste hvila på folksuveränitetens princip och akta hvarje medlems af federationen autonomi och oafhängighet; 3:0. Regeringen måste vara så organiserad, att hon kan efter hand kompletteras; 4:0. Den curopeiska federationen måste garantera hvarje folk, som hör till densamma: a) suveränitet och autonomi; b) den individuella friheten; c) omröstningsfrihet; d) tryckfrihet; e) församlIingsfrihet; s) samvetsfrihet; g) näringsfrihet; hb) verklig personlig ansvarighet för alla till den exekutiva myndigheten hörande tjenstemän; 5 Intet folk kan vinna inträde i den europeiska unionen, om det ej redan är i full utöfning af: a) allmän rösträtt; b) rätt att bevilja och vi gra skatter; c) rätt att sluta fred och förklara krig; d) rätt att afsluta politiska förbund och bandelsfördrag; c) rätt att sjelf fullkomna sin författning. Härefter uppsattes och afskickades ctt så lydande telegram till Berlin: , Tredje fredsoch frihetskongressen sänder deltagarne i Alexander IIumboldts hundraåriga födelsesest en helsning att den delar deras hänförelse. Dagens post.