Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1869, sida 2

zomna armen. Dessa ständiga rustningar — och särskildt det nya förbundet med Montenegro — betraktar man naturligtvis i Konstantinopel med omilda blickar. Likväl aktar sig sultanen för alla tvister med Serbien, så att han t. o. m. — tvertemot ett aftal mellan hans egna ministrar och ett österrikiskt jernvägsbolag om byggaudet af on jernväg genom Bosnien och Rumelien till Konstan ittinopel — tilåtit en emmanknytning af denna j med m skall gå från Biigend genom Serbien. Serberna frukta nemligen för att blilva skjutna åt sidan, om jernvägen, som a den turkiska halfön i förbindelse med hela vestra Earopa, kom att gå åem förbi, och de understöddes af ungne, hvilka föredrogo att komma i diförbindelse med fö ra omvägen öfver de österr åägarne. Samtidigt härmed har ungerskt bolag arrenderat al kogarne nt bergoch saltverken i Bosnien, och ra magnater ha köpt stora landtegendomar der, så att man t. o. m. hört det påståendet, att Ungern utsträckt sin arm öfver hela detta land, som förr en gång varit fåstadt vid Stesanskronan, och hvars! vapen ännu är upptaget i det ungerska. Denna beskyllning har grefve Andrassy ikräl på regeringens vägnar förnekat. Sir esstämningen i Bosnien börjar föröfrigt att blifva iendtlig mot Turkiet, emedan den nye paschan, Sarfet, ingalunda motsvarar förhoppningarne, utan förtrycker olket lika mycket som företrädaren, i hvil. ket afseende han icke gör någon skillnad i kristna och musulmin. Derföre sren den gamle upprorshösdingen i södra Bosnien, Luca Vukalovic, ånyo uppträdt och utfärdat ett upprop till sina audsmån. Visserligen förmanar han dem deruti till tålamod, intilldess det stora ögonlick kommer, då ett allmänt uppror kan! ske; men dock är redan det en hotelse mot Turkiet, att han på nytt uppträder, efter det han under ett par år lefvat stilla i Odessa. Nu som förr håller han sig till Ryssland och tillråder sina landsmän detsamma, ,enär Österrike förtrycker de andra slaverna, och magyarerna icke vilja: sluta ett fritt, hjertligt förbund med slaverna vid Donau. Uppropet säges hafva gjort starkt intryck på sydslaverna. Turkiets ställning till Rumänien är icke beller alldeles fri från faror. För icke många veckor sedan förekom i en engelsk tidning och i on fransk brochyr det rådet att fista Rumänien vid Ungern, ,på det icla rumäniska 1olket måtte komma unde en herrskare. Det låter således underligt, då den officiösa franska , Patrie nu. ätter i fråga, huru man kunde tillåta ursten af Rumänien att antaga titel af konung. Emellertid häntyder dotta på , att: man t. o. m. till namnet vill tillintetgör: den sista återstoden af beroendet utaf! Turkiet. I öfverensstämmelse härmed har fursten icke heller på de nya ramäniska mynten satt det aftalade tecken, som skulle tyda på sultanens öfverherr välde, och hanå besök hos kejsaren af Ryssland på Krim samt den nu gjorda resan till vestra Europa visar i samma riktning, ehuru: den i budskapet till kamrarne blott framstilles såsom framgången af den vaturliga nskan act återse sin äms, efter fyra års i ill ning ge om sursters pe ap med stormakternasfurst Karls resa är det pptaga det all rågan och je d den första angår, har inr tern, Cogalnitcheano, starkt beto: det icke — som man i utlandet trodde — vore en religiös, utan en ekonomisk fråga. Redan r flera hundra år har Rumänien tillåtit fri invandring, utan afseende på trosbekännelse; men p de sednaste 50 åren har en ofantlig mängd judar inströmmat i landet, ochi dessa äro mesta delen utan kunskaper och utan egendom. Han har nu lofvat derkasta frågan en närmar samt uttänka model för att fö invandrares ställning. Han erinrar om, att man i Frankrike ännu år 1506 hade måst inskränka judarnes märingsfsrihet, samt att utlandets inblandning icke vore berättigad. Det medel, han ämnar; föreslå, är att förflytta dem till landet vid Donaus mynning och Svarta hafvets stränder, der det finnes fruktbar, men ouppodlad jord till öfverflöd. Jernvägsarbetena pås yndas med stor ifver; 15,000 personer arbeta dels härpå, dels på nya kanaler, och redan till November väntas jernen från Bukharest till Giurgewo öppnad. I norr är jernvägen redan vid Suezova förenad med det österrikiska jernägsnätet. EGYPTEN. Bomullsskörden säges blifva serdeles vacker, och de europeiska fabrikerna lära således kunna påräkna en riklig tillförsel af bomull från detta land. Från Alexandria meddelas angående sir Bakers expedition, att de till hans förfogande ställda trupperna belöpa sig till 1.500 man. Baker har trädt i den ex